De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

ANGELHOLMSTRAKTERNA: ANDRA BORRNlNGAR. 495 och sten, lera och sten (troligen rnorän), lös sand, lera och sten, lös, grå lera, »stenlager» samt lera och sten träffades ett »stenlager» (troligen större och mindre stenar), for hvars genomborrande sprängning medelst dynamit måste verkställas, samt ett »hårdt gruslager» af tillsammans 2,25 meters mäktighet. Gruslagret, som är vattenförande och innehåller stenar af kristalliniska bergarter, hvilar på grå lera, enligt borruppgiften dels hård, dels och hufvudsakligen los. Denna lera synes vara mycket likformigt utbildad; borrprotokollet an- gifver emellan 85 och 119 meters djup enbart grå, lös lera. Under denna 34 meter måktiga lerbådd ligger 0,70 m. hård skiffer, och dårunder grå lera. Vid ett besök på platsen sommaren 1908 pågick borrningen på 128 meters djup under markytan i hvad borrjournalen angifver såsom »lös lera», men det föreföll, att doma af borrens »slag», som om bergarten vore tåmligen fast, troligen någon sorts tunnskiktad eller skiffrig skiffer- lera.1 Med det uppumpade borrvattnet följde namligen små, platta, några mm. stora flingor eller fjäll af lera eller skifferlera. Fårgen år i fuktigt tillstånd rent grå eller blågrå. Någon kalkhalt förmärktes ej. Borr- förmannen uppgaf, att »ingen enda kolsmula» varit synlig under hela borrningen, och borrningsentreprenören Olof Andersson påstod, att lagren vid Petersgård visat sig vara alldeles olika dem i borrbrunnarna vid Wilhelmsfålt och Wegeholm. Efter att hafva pågått ånda till 144 meters djup i ungefår samma slags lera, utan att någon nämnvärd vattentillgång erhållits, upphörde borrningen. Men emedan det från geologisk syn- punkt ansågs önskvärdt att borrningen fortsattes, i förhoppning att något lager möjligen skulle kunna påtråffas, som gåfve antydan om den genomborrade lagerseriens åldersforhållande, så öfverenskoms med borrningsentrepre- nören, att, mot ersåttning från Sveriges Geologiska Undersökning, borrningen skulle fortsåttas ytterligare 25 meter, hvarvid exakta borrprof (»rörprof» och s. k. »mejselprof») skulle upptagas och lagrens beskaffenhet noggrant an- tecknas. Tyvårr blef resultatet negativt; vid uppnådt djup af 170 meter bade icke annat an lera (»hvit lera» och »grå lera») med några, endast 0,1—0,6 meter måktiga, hårda lager genomborrats, enligt borruppgift2 och egen granskning af erhållna borrprof. Det torde få anses oafgjordt, huruvida den emellan 70 och 170 meters djup befintliga måktiga leraflagringen i sin helhet tillbör råt-liasformationen, eller blott från t. ex. 120 meters djup, dår de hårdare mellanlagrcn borja, i hvilket senare fall dess ofre del (från 70 till 120 m.) skulle vara af kvartår ålder. Egendomligt år, att sandsten icke vid borrningen iakttagits. En djupprofil ôfver borrhålet vid Petersgård, skala 1 : 600, år intagen å tafl. 15 i atlasen. — Ytterligare tvenne borrhål, 1 och 3, åro å kartan tafl. VII vid slutet angifna inom Ströfvelstorps socken, sydligare ån de förut nåmnda. De hafva utfôrts af Skånska Kolbrytningsaktiebolaget inom den sedermera afstådda delen af Ströfvelstorpskoncessionen, hvilken till- hor bolaget (jfr tafl. 2 i atlasen). Rörande det förstnämnda borrhålet (4) har ingen uppgift erhållits, det andra (3) nedstöttes till 194 meters djup genom 45 m. kvartåra jordlager och under dessa 149 meter råt-lias- lager (omvåxlande lera och sandsten) med endast en tunn kolrand vid 64 meters djup. I de resp. 134 och 80 m. djupa borrhålen (8 och 5), som samma bolag nedslagit oster hårom, N och NO om Ausås kyrka, inom 1 I denna lera har i allmånhet borrats 4 à 5 meter per dag. Vid borrandet blir leran seg och hopar sig kring borr-rörct något ofvanför mejseln, så att det stundom uppstår svårighet att pressa vattnet upp dår förbi. Ytterrören åro till 50 meters djup L'/a-tums, dårifrån till 80 meters djup 3-tums, dårunder till c:a 119 meters djup 2-tums. 2 Borrprotokollet angifver emellan 144 och 170 meters djup följande lager: Ovanligt hardt lager.....................................0,61 m. Hvit lera .............................................. 3,59 » Hårdt skift..............................................0,74 » Grå lera.................................................0,30 » Hårdt skift..............................................0,15 » Hvit lera ...............................................5,14 » »Hårdt»..................................................0,08 » Lera.....................................................4,78 » »Hårdt»..................................................0,33 » Lera ...........................•........................8,31 » »Hårdt»..................................................0,23 » Lera.....................................................1,74 » llårmed öfverensstämma de erhållna och granskade profven af lerorna. Profvet af »hvit lera» från 152 meters djup hade Ijusgrå fårg och var talkigt fett for kånseln.