ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
544 V. BORRNINGAR. Resultatet af några borrningar in- om Kvidinge och V. Sönnarslöfs socknar norr om Soderåsen samt vid Tyringe i Finja socken angifvas å sid. 500 och 501. Engelskt bolag eller konsor- tium. Diamantborrliålet i Allerum, vid L. Tornhult, en knapp mil N om Helsingborg. 1872—1873. Djupet c:a 200 meter, hvaraf 127 m. med linborrapparat och darefter medelst diamantborr under ledning at engelsk ingeniör; se sid. 200—201. Fnllständig lagerföljd i enlighet med borrjournalen och erhållna borrprofs granskning ar angifven å sid. 524— 525; borrhålsprofil ar intagen â tafl. 15 i atlasen. Grosshandlare J. C. Billow. Medelst stångborr nedslogos åren 1872—1873 omkring 10 borrningar inom södra delen af Allerum socken norr om Hälsingborg omkring Kungs- hult och Pilshult. Flertalet gjordes blott 7—50 m. djupa, men ett (N:o 10, nordost om Pilshults gård) drefs medelst s. k. vattenborr till 67 meters djup, och ett, helt nara samma gård, till 148,6 m. djup medelst diamantborr genom en en- gelsk firma. Lagerföljden i dessa båda borrhål ar fullstandigt angifven å sid. 455 och 456. Andra BiLLOw’ska borrningar omnäm- nas längte fram. Grosshandlare H. Stegeman. Borrhål vid Vikens Ryd, söder om Höganäs, 1872—1873, medelst linborrapparat. Djupet omkring 237 m. Uppgifter härom å sid. 199. Lager- följden angifves å sid. 524. Borrhål vid Flundrarp, omkring 2^2 km. NO om Viken, S om Höga- näs. År 1875 och 1889—1890. Vattenborr. Djup 163 m. Redogörelse lämnad å sid. 200. Lager- följden angifven å sid. 524. Grosshandlare Aus. Gödecke. Tre borrningar, G1, G3 och G4 å Brogårda-Tibbarps agor inom norra delen af Bjufs socken medelst vatten- borr åren 1873—1876. För lagerföljd m. ni. redogöres å sid. 308 och 309. Ilerrar C. I’H. Svanberg och E. Molin. Fyra borrhål (Si — S4) vid Mor- arp, i trakten norr och Oster om Mörarps kyrka, medelst stångborr, 1872—1873. Djupen 19—67 m. Uppgifter härom aro meddelade å sid. 437. Ilerrar Billow och Ekström. Borrhål i Orby, Raus socken, söder om Rausån nära Görarps mölla. Ut- fördt i forening med ett belgiskt konsortium 1873—1874. Djup 145 m. N:o 6 Daus, NV om kyrkan. 1872—1873. Djup 66 m. Borrhål å Barslöfs mark, Bärs- löfs socken, N om Gantofta station. 1873. Djup 28 m. Uppgifter om dessa borrhål å sid. 465. I trakterna öster och väster om Eslöf har Billow och Ekström låtit år 1872 utfora ett trettiotal borrningar efter stenkol, de fiesta medelst handborr (stångborr). Dessa, som måhanda bora anses som för- svarsborrningar, voro ganska obe- tydliga, i djup varierande mellan några få och 30 meter, och nådde icke ens igenom de kvartara jord- lagren, hvarför de har lamnas utan afseende. — Åtta borrningar verk- stalldes medelst den Mortensenska borrapparaten (»vattenborren») näm- ligen N:o 1 — 6 Eslöf samt N:o 8 och 16 Eslöf, hvarjämte ett borr- hål nedslogs (under engelsk ledning) till något mera lin 100 m. djup medelst diamantborr (D) strax väster om N:o 1, och ett (4) medelst den amerikanska linborrmaskinen en knapp kilometer NNO om Es- löfs station till 125 m. djup. Samtliga dessa tio aro inprickade å kartskissen tafl. VI vid slutet; för dem redogöres å sid. 429. — Borrhålen N:o 1 —4 och diamant- borrhålet öster om Eslöf drefvos i kalkhaltig silurisk lerskiffer (Co- lonusskiffer) 1. — Vid borrningar- nas verkställande och lagerbeskaf- fenhetens bestammande synes någon synnerlig noggrannhet i allmänhet icke hafva iakttagits. Åfven på ett par andra ställen i Skåne nedslogos inom silurområdet borrhål för sokande efter stenkol, namligen år 1872—1873 vid bäcken strax NV vid Tommarps kyrka i trakten af Simrishamn medelst vat- tenborr till 99 m. djup, och vid Marieliolms järnvägsstation i Res- löfs socken, mellan Eslöf och Lands- krona, till 228 meters djup medelst linborr. — Enligt borrprotokollen borrades vid Tommarp uteslutande i silurisk skiffer (enligt sarskild uppgift delvis svart), hvari på ungefär 90 m. djup svafvelkis iakt- togs, och vid Marieholm i följande lager: Meter. Kvartara jordlager ............45,10 Silurisk skiffer ...............1,54 Sandsten........................3,90 Sandblandad lera ...............0,62 Transport 51,16 1 Vid granskning af borrkärnor från diamantborrhålet befanns att lerskiffer- skikten aro flackt liggande; stupningen enligt mätning ej öfverstigande 15 gra- der.