De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
544
V. BORRNINGAR.
Resultatet af några borrningar in-
om Kvidinge och V. Sönnarslöfs
socknar norr om Soderåsen samt
vid Tyringe i Finja socken angifvas
å sid. 500 och 501.
Engelskt bolag eller konsor-
tium.
Diamantborrliålet i Allerum, vid
L. Tornhult, en knapp mil N om
Helsingborg. 1872—1873. Djupet
c:a 200 meter, hvaraf 127 m. med
linborrapparat och darefter medelst
diamantborr under ledning at engelsk
ingeniör; se sid. 200—201.
Fnllständig lagerföljd i enlighet med
borrjournalen och erhållna borrprofs
granskning ar angifven å sid. 524—
525; borrhålsprofil ar intagen â tafl. 15
i atlasen.
Grosshandlare J. C. Billow.
Medelst stångborr nedslogos åren
1872—1873 omkring 10 borrningar
inom södra delen af Allerum socken
norr om Hälsingborg omkring Kungs-
hult och Pilshult. Flertalet gjordes
blott 7—50 m. djupa, men ett
(N:o 10, nordost om Pilshults gård)
drefs medelst s. k. vattenborr till
67 meters djup, och ett, helt nara
samma gård, till 148,6 m. djup
medelst diamantborr genom en en-
gelsk firma.
Lagerföljden i dessa båda borrhål ar
fullstandigt angifven å sid. 455 och
456.
Andra BiLLOw’ska borrningar omnäm-
nas längte fram.
Grosshandlare H. Stegeman.
Borrhål vid Vikens Ryd, söder
om Höganäs, 1872—1873, medelst
linborrapparat. Djupet omkring
237 m.
Uppgifter härom å sid. 199. Lager-
följden angifves å sid. 524.
Borrhål vid Flundrarp, omkring
2^2 km. NO om Viken, S om Höga-
näs. År 1875 och 1889—1890.
Vattenborr. Djup 163 m.
Redogörelse lämnad å sid. 200. Lager-
följden angifven å sid. 524.
Grosshandlare Aus. Gödecke.
Tre borrningar, G1, G3 och G4
å Brogårda-Tibbarps agor inom norra
delen af Bjufs socken medelst vatten-
borr åren 1873—1876.
För lagerföljd m. ni. redogöres å sid.
308 och 309.
Ilerrar C. I’H. Svanberg och
E. Molin.
Fyra borrhål (Si — S4) vid Mor-
arp, i trakten norr och Oster om
Mörarps kyrka, medelst stångborr,
1872—1873. Djupen 19—67 m.
Uppgifter härom aro meddelade å sid.
437.
Ilerrar Billow och Ekström.
Borrhål i Orby, Raus socken, söder
om Rausån nära Görarps mölla. Ut-
fördt i forening med ett belgiskt
konsortium 1873—1874. Djup
145 m.
N:o 6 Daus, NV om kyrkan.
1872—1873. Djup 66 m.
Borrhål å Barslöfs mark, Bärs-
löfs socken, N om Gantofta station.
1873. Djup 28 m.
Uppgifter om dessa borrhål å sid. 465.
I trakterna öster och väster om
Eslöf har Billow och Ekström
låtit år 1872 utfora ett trettiotal
borrningar efter stenkol, de fiesta
medelst handborr (stångborr). Dessa,
som måhanda bora anses som för-
svarsborrningar, voro ganska obe-
tydliga, i djup varierande mellan
några få och 30 meter, och nådde
icke ens igenom de kvartara jord-
lagren, hvarför de har lamnas utan
afseende. — Åtta borrningar verk-
stalldes medelst den Mortensenska
borrapparaten (»vattenborren») näm-
ligen N:o 1 — 6 Eslöf samt N:o 8
och 16 Eslöf, hvarjämte ett borr-
hål nedslogs (under engelsk ledning)
till något mera lin 100 m. djup
medelst diamantborr (D) strax väster
om N:o 1, och ett (4) medelst
den amerikanska linborrmaskinen
en knapp kilometer NNO om Es-
löfs station till 125 m. djup.
Samtliga dessa tio aro inprickade
å kartskissen tafl. VI vid slutet;
för dem redogöres å sid. 429. —
Borrhålen N:o 1 —4 och diamant-
borrhålet öster om Eslöf drefvos i
kalkhaltig silurisk lerskiffer (Co-
lonusskiffer) 1. — Vid borrningar-
nas verkställande och lagerbeskaf-
fenhetens bestammande synes någon
synnerlig noggrannhet i allmänhet
icke hafva iakttagits.
Åfven på ett par andra ställen
i Skåne nedslogos inom silurområdet
borrhål för sokande efter stenkol,
namligen år 1872—1873 vid bäcken
strax NV vid Tommarps kyrka i
trakten af Simrishamn medelst vat-
tenborr till 99 m. djup, och vid
Marieliolms järnvägsstation i Res-
löfs socken, mellan Eslöf och Lands-
krona, till 228 meters djup medelst
linborr. — Enligt borrprotokollen
borrades vid Tommarp uteslutande
i silurisk skiffer (enligt sarskild
uppgift delvis svart), hvari på
ungefär 90 m. djup svafvelkis iakt-
togs, och vid Marieholm i följande
lager:
Meter.
Kvartara jordlager ............45,10
Silurisk skiffer ...............1,54
Sandsten........................3,90
Sandblandad lera ...............0,62
Transport 51,16
1 Vid granskning af borrkärnor från
diamantborrhålet befanns att lerskiffer-
skikten aro flackt liggande; stupningen
enligt mätning ej öfverstigande 15 gra-
der.