De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BORRNINGAR.
545
Meter.
Transport 01,16
Sandsten.........................3,60
Skiffer, sandblandad ...........38,75
Sandsten, grå ...................5,49
Skiffer .........................6,83
Sandsten .....................5,97
Skiffer .........................7,87
» sandblandad ..................24,23
»............................. 85,15
229,05
Inom kritområdet i sydôstra Skå-
ne lat Billow och Ekström 1872
—1873 utföra stenkolsborrningar å
följande två platser:
Kabusa i södra delen af St. Kö-
pinge socken, c:a 9 kni. Ô om Ystad;
tre borrhål af respektive 25, 45 och
61 m. djup i af hufvudsakligen sand
bestående kvartara jordlager. Vid
borrjournalernas uppgift om en 38
gånger upprepad växling af flyt-
sand och »sandsten», den förra i
bäddar af 1—4 meters mäktighet,
den senare i 5 à 10 cm. tjocka
lager, torde intet afseende bora
fästas. Sannolikt bade borrnings-
personalen här icke förmaga att rätt
bedöma grundens geologiska beskaf-
fenhet. Borrningsmetoden var vatten-
borr.
Sydväst om Svenstorps järnvägs-
station, mellan ån och järnvägen,
c:a 400 meter N om Köpinge kyrka.
Utförd medelst linborrapparat. Djup
450 m.
Till omkring 350 m. djup utgöres
berggrunden, enligt erhållna borr-
prof, af ganska likformig, gröngra
eller grågul, starkt kalkhaltig sand-
sten, Köpingesandsten.1 Dar-
under vidtaga växlande lager af
sandsten och lera till omkring 420
in. djup, hvarunder en lerig berg-
art lik Eriksdalsmärgeln 2 vid-
tager.
1 Denna tillhör kritformationens ofre
Senon-etage.
2 Denna tillhör kritformationens undre
Senon-etage.
Engelsmannen William Baird.
Medelst stångborr nedslog Baird
åren 1875 och 1876 nio borrhål
efter stenkol i Ekeby socken, inom
det område, som Skrombergabolaget
nu innehar såsom koncession. A
kartan tafl. 2 i atlasen åro de be-
tecknade Bl, B2 etc. I borrhålen
Bl och B4, neddrifna strax utan-
för grånsen for den stenkolsförande
formationen till respektive 30 och 21
m. djup. tråffades endast keuper;
i de öfi’iga borrhålen, 14—37 m.
djupa, genomgicks först råtiska lager
innan keuperlagren nåddes 2—4 m.
från bottnen. Endast i B2, B6 och
B9 iakttogos kollager, ganska obe-
tydliga.
Nämnda två år verkställde Baird
åfven 4 borrningar medelst samma
slags borrapparat i N. Vrams soc-
ken, inom den nuvarande N. Vrams-
koncessionen och dennes afstådda del:
Borrhålet Bl sydväst om Ulrikadal
oster om järnvägen; djup 88 in.;
kollager vid 7 och 8 m. djup, resp.
9 och 27 cm. mäktiga. — Borrhålet
B2 vid Brohus, oster om Vegeån,
rätt S om Vramsgård; djup 39 ni.;
under de rätiska lagren utan kol-
flöts träffades keuperlagren vid 36
m. djup. — Borrhålet B3 vid Vege-
ån och Fälleberga, SV om N. Vrams
kyrka; djup 50 m.; rät med ett
15 em. kollager vid 34 m. djup;
från 47 m. djup keuper. — Borr-
hålet B4 sydväst om Ulrikadal,
V om järnbanan; djup 100 m.;
kollager af respektive 6 och 12 cm.
mäktighet vid 67 och 81 m. djup;
vid 98 m. djup vidtaga keuper-
lager.
Genom borrniugsentreprenörer
verkställda borrningar.
Ingeniör N. K. Rygaard.
För erhållande af vattentillgångar
har borrningsentreprenören Rygaard
åren 1874—1881 för olika per-
soners räkning verkställt minst ett
hundratal mer eller mindre djupa
borrningar, däraf flertalet inom krit-
formationens område. Rorande 80
eller 90 hafva uppgifter erhållits.
De aro samtliga utförda medelst den
Mortensenska s. k. vattenborren.
En del hafva icke nått igenom de
kvartära jordlagren. — Följande
inom Rät-liasformationens område
eller strax därutanför verkställda
borrningar må här nämnas:
Starby, vid Ronneå, NO om Star-
by kyrka. 1873. Djup 88 m. En-
dast kvartär.
Bjerbolund, V om Rögle station,
Välinge socken. 1875. Djup 105 m.
2:ne mindre kollager vid resp. 53
och 66 m. djup.
Nybo, V om Mjöhults station,
Väsby socken. 1875. Djup 74 in.
Intet kollager träffades.
Ulrikadal, väster vid gården,
N. Vrams socken, SO om schaktet
Gustaf Tornerhjelm. 1873. Djup
68 m. Ett kollager, 0,3 m. mäk-
tigt, uppgifves träffadt vid 51 m.
djup.
Gedsholm, vid mejeriet SV om går-
den, Ekeby socken, söder om Skrom-
berga koncessionsområde. 1876.
Djup 100 m. Något Rät-lias of-
verst, eljest keuperlager.
Bälteberg a i Ottarps socken, öster
om Vallåkra, vid gården. 1876. Djup
118 m. Kvartära jordlager till cra
22 m., keuperlager till c:a 102 m.,
däruuder silur.
Skromberga. Flertalet af de in-
om Skromberga utmålsområde åren
1878, 1883 och 1885 for bolaget
utförda äldre stenkolsborrningarna.
Jfr sid. 351 och kartskissen sid.
350.
For af Rygaard inom kritforma-
tionen utförda borrningar hanvisas
till spalten »Borrningar inom
kritområdena».
69—112870. S. G. U. Ser. Ca. N':o 6.