ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
BORRNINGAR. 545 Meter. Transport 01,16 Sandsten.........................3,60 Skiffer, sandblandad ...........38,75 Sandsten, grå ...................5,49 Skiffer .........................6,83 Sandsten .....................5,97 Skiffer .........................7,87 » sandblandad ..................24,23 »............................. 85,15 229,05 Inom kritområdet i sydôstra Skå- ne lat Billow och Ekström 1872 —1873 utföra stenkolsborrningar å följande två platser: Kabusa i södra delen af St. Kö- pinge socken, c:a 9 kni. Ô om Ystad; tre borrhål af respektive 25, 45 och 61 m. djup i af hufvudsakligen sand bestående kvartara jordlager. Vid borrjournalernas uppgift om en 38 gånger upprepad växling af flyt- sand och »sandsten», den förra i bäddar af 1—4 meters mäktighet, den senare i 5 à 10 cm. tjocka lager, torde intet afseende bora fästas. Sannolikt bade borrnings- personalen här icke förmaga att rätt bedöma grundens geologiska beskaf- fenhet. Borrningsmetoden var vatten- borr. Sydväst om Svenstorps järnvägs- station, mellan ån och järnvägen, c:a 400 meter N om Köpinge kyrka. Utförd medelst linborrapparat. Djup 450 m. Till omkring 350 m. djup utgöres berggrunden, enligt erhållna borr- prof, af ganska likformig, gröngra eller grågul, starkt kalkhaltig sand- sten, Köpingesandsten.1 Dar- under vidtaga växlande lager af sandsten och lera till omkring 420 in. djup, hvarunder en lerig berg- art lik Eriksdalsmärgeln 2 vid- tager. 1 Denna tillhör kritformationens ofre Senon-etage. 2 Denna tillhör kritformationens undre Senon-etage. Engelsmannen William Baird. Medelst stångborr nedslog Baird åren 1875 och 1876 nio borrhål efter stenkol i Ekeby socken, inom det område, som Skrombergabolaget nu innehar såsom koncession. A kartan tafl. 2 i atlasen åro de be- tecknade Bl, B2 etc. I borrhålen Bl och B4, neddrifna strax utan- för grånsen for den stenkolsförande formationen till respektive 30 och 21 m. djup. tråffades endast keuper; i de öfi’iga borrhålen, 14—37 m. djupa, genomgicks först råtiska lager innan keuperlagren nåddes 2—4 m. från bottnen. Endast i B2, B6 och B9 iakttogos kollager, ganska obe- tydliga. Nämnda två år verkställde Baird åfven 4 borrningar medelst samma slags borrapparat i N. Vrams soc- ken, inom den nuvarande N. Vrams- koncessionen och dennes afstådda del: Borrhålet Bl sydväst om Ulrikadal oster om järnvägen; djup 88 in.; kollager vid 7 och 8 m. djup, resp. 9 och 27 cm. mäktiga. — Borrhålet B2 vid Brohus, oster om Vegeån, rätt S om Vramsgård; djup 39 ni.; under de rätiska lagren utan kol- flöts träffades keuperlagren vid 36 m. djup. — Borrhålet B3 vid Vege- ån och Fälleberga, SV om N. Vrams kyrka; djup 50 m.; rät med ett 15 em. kollager vid 34 m. djup; från 47 m. djup keuper. — Borr- hålet B4 sydväst om Ulrikadal, V om järnbanan; djup 100 m.; kollager af respektive 6 och 12 cm. mäktighet vid 67 och 81 m. djup; vid 98 m. djup vidtaga keuper- lager. Genom borrniugsentreprenörer verkställda borrningar. Ingeniör N. K. Rygaard. För erhållande af vattentillgångar har borrningsentreprenören Rygaard åren 1874—1881 för olika per- soners räkning verkställt minst ett hundratal mer eller mindre djupa borrningar, däraf flertalet inom krit- formationens område. Rorande 80 eller 90 hafva uppgifter erhållits. De aro samtliga utförda medelst den Mortensenska s. k. vattenborren. En del hafva icke nått igenom de kvartära jordlagren. — Följande inom Rät-liasformationens område eller strax därutanför verkställda borrningar må här nämnas: Starby, vid Ronneå, NO om Star- by kyrka. 1873. Djup 88 m. En- dast kvartär. Bjerbolund, V om Rögle station, Välinge socken. 1875. Djup 105 m. 2:ne mindre kollager vid resp. 53 och 66 m. djup. Nybo, V om Mjöhults station, Väsby socken. 1875. Djup 74 in. Intet kollager träffades. Ulrikadal, väster vid gården, N. Vrams socken, SO om schaktet Gustaf Tornerhjelm. 1873. Djup 68 m. Ett kollager, 0,3 m. mäk- tigt, uppgifves träffadt vid 51 m. djup. Gedsholm, vid mejeriet SV om går- den, Ekeby socken, söder om Skrom- berga koncessionsområde. 1876. Djup 100 m. Något Rät-lias of- verst, eljest keuperlager. Bälteberg a i Ottarps socken, öster om Vallåkra, vid gården. 1876. Djup 118 m. Kvartära jordlager till cra 22 m., keuperlager till c:a 102 m., däruuder silur. Skromberga. Flertalet af de in- om Skromberga utmålsområde åren 1878, 1883 och 1885 for bolaget utförda äldre stenkolsborrningarna. Jfr sid. 351 och kartskissen sid. 350. For af Rygaard inom kritforma- tionen utförda borrningar hanvisas till spalten »Borrningar inom kritområdena». 69—112870. S. G. U. Ser. Ca. N':o 6.