De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

546 V. BORRNINGAR. H. J. Andersson, Petersgård, Vegeholm. Borrningar efter vatten inom olika delar af Skåne, dåribland vid Vege- holms gård, SV om Angelliolm, år 1904. Jfr sid. 494. Åtskilliga af Billesholmsbolagets senare an 1880-talet verkställda stenkolsborrningar. — Ett tiotal borrningar for Billesholms—Bjufs Aktiebolag inom Sellebergakonces- sionen åren 1900—1901. — Åt- skilliga borrningar for Skånska Kol- brytningsaktiebolaget, dåribland in- om Morarpskoncessionen. — Borr- ning vid Kelliehouse i Barkåkra socken, norr om Ängelholm, for grefve Arvid F. Taube år 1887; se sid. 497. Olof Andersson, Vegeholm. Åtskilliga brunnsborrningar, bland andra den vid Petersgård, S om Ängelholm, 1908, Se sid. 494— 495. Omkring 30 borrningar efter sten-| kol för Hyllingebolaget inom dettas koncessionsområde, åren 1896 och 1899—1907. — Mera an 10 borr- ningar åren 1902—1903 för Höga- näsbolaget, inom norra delen af dettas kolfåltsområde (se sid. 198 | och 199). Lagerföljderna i borr- I halen N:o 5, 10, 13 och 14 an- gifvas å sid. 520. Troligen också borrningar for Skånska Kolbrytningsaktiebolaget. Gustaf Månsson, Barkåkra. Borrning efter stenkol vid Brån- hus i Kvidinge socken år 1907. Djup 154 m. Redogörelse för lager- följden å sid. 499. Flera borrningar inom Astorps- koncessionen (Ormastorpsfåltet) år 1908 for Skånska Kolbrytnings- aktiebolaget. Tage Svensson, Odahl, Långebro. Tre brunnsborrningar vid Tyringe i Finja socken, år 1904, hvarvid stenkol uppgifves hafva tråffats. Hår- om se sid. 501 och 502. Afven andra borrningsen treprenörer an de här ofvan nämnda hafva utöfvat verksamhet i Skåne, och mänga flera brunnsborrningar äro säkerligen utförda än de hvarom kännedom erhållits eller som kunnat i denna förteckning an- glfvas. Borrningar inom kritområdena. De allra fiesta afse vinnande af vattentillgångar och hafva utförts genom N. K. Rygaard medelst den s. k. Mortensenska borrapparaten, »vattenborr». Borrhålens läge angifves genom små svarta punkter å den geologi- ska kartan, tafl. 1 i atlasen. Malinoområdet. Glumslöfs tegelbruk, vid kusten N om Landskrona, i sydvästra hör- net af Glumslöfs socken. Yngre krita, Danien, vid c:a 40 m. djup. Jfr sid. 480, not 3. Vid Hildesborg, Säbyholm och Marieberg, N och Ö om Lands- krona, åren 1875 och 1876, träffa- des kritkalkgrunden vid resp. 55, 30 och 26 m. djup, i borrhål vid Vadensjö mejeri, NO om Lands- krona, och å ön Uven vid resp. 40 och 72 m. djup. (Jfr sid. 61.) Hilleshög, N om Säbyholm, år 1875; djup 86 m., endast kvartära jordlager. Sus-torp, sydost om Landskrona, borrning efter stenkol 1873 for ett tyskt-svenskt konsortium och 1876 för Malmö Steukolsborrningssällskap. Djup 273 m. Lagerföljden angifves å sid. 61. Löddeköpinge by, c:a 3 km. SSV om kyrkan, NV om Lôddeàns myn- ning; borrning efter stenkol för Malmö Steukolsborrningssällskap åren 1873 och 1874. Djup 156 m. Kvartära jordlager 62,4 m., där- under saltholmskalk. Borrning efter stenkol vid Håkan- torp (ej på kartan), i sydligaste delen af V. Karaby socken, samt borrningar efter vatten vid Barse- bäcks gård och på udden SVdür- Iom äfvensom, genom Svenska Jord- borrningsaktiebolaget, vid Löddes- Inås, öster om Loddeåns mynning, Borreby socken, åren 1873 och 1874. Djup mellan 64 och 74 m. Berg- grunden ej nådd. Vid Lomma cementverk, vid kus- 1ten VSV om Lund, träffades krit- Igrunden (Saltholmskalk med flinta) på 64 m. djup i ett 1879 nedslaget borrhål. I staden Lund och den närmaste trakten äro för erhållande af vatten- tillgångar åtskilliga borrningar verk- ställda, flera till mera än 100 m. djup. De äro omtalade å sid. 62 och 63 samt till läget angifna å i kartskissen, sid. 64. Öfver borr- hålet vid Lunds mejeri är fullstän- dig lagerföljd framställd å sid. 63. För Malmö stad utfördes år 1877 genom Rygaard en borrning vid Pildammen soder om staden till 149 m. djup. Kritgrunden (Salt- holmskalk) nåddes vid c:a 6 m. djup; under denna skrifkrita vid 136 m. — Samma år vid Blekings- berg, ungefär 2 km. söder om sta- den, en borrning genom A. WlSTE- I.IUS till 298 m. djup. Det enda borrprof, som förelegat till gransk- ning, är från 178 m. djup och ut- visar enligt bestämning af B. Lund- gren1 otvetydig skrifkrita. Kost- nåden för detta borrhål uppgifves till 120,000 kronor. I och vid Malmö stad träffades kritgrunden på 4—9 meters djup 1 »Om lagerföljden inom kritforma- tionen vid Malmö», Geol. Kören. Förh., Bd. 5, 1880.