De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
RÄT-LIAS: HORS SANDSTEN.
39
liggande gneisgrunden anträffades. Denna befanns dårvid vara fullståndigt genomvittrad
(fKltspaten kaolinvandlad) och så lös, att den afven i större stycken kunde sönderbrytas
med banden. Att urberget genomgått en genomgripande sekulär förvittring före Hör-
sandstenens aflagrande, så att gneisen sonderfallit i sina beståndsdelar, faltspaten till
största delen kaolinvandlats och endast kvartsen förblifvit oförändrad, bevisas oekså af
kvarnstenens och konglomeratlagrens rikedom på kvartsbollar, af hvilka de större härröra
från kvartsådror och pegmatitgångar i gneisen. Figg. 45 och 46, vertikalsektioner vid de
nämnda båda stenbrotten, dår genombrytning skett, visa beskaffenheten och mäktigheten
af lagren nårmast ofvanpå gneisgrunden.
Meter.
3,00. Morängrus.
2,40. Kvarnsten, hård.
0,08—0,18. Lera, blåaktig, kolblandad.
0,03—0,00. Stenkok
0,24. Sandsten, lös, med kolade aftryck af grenar och
0,03—0,06. Lera, skiffrig. stammar.
0,90. Sandsten med kolbitar.
Vittrad gneis.
Sandsten.
1,50. Kvarnsten.
0.18—0,24. Lera, hvit, kaolinartad.
0,74. Lera med sandstensstrimmor.
Vittrad gneis.
Fig. 45. Lagerfoljden i Ormanäsgrafven,
c:a 5 km. SV från Hör, norr om järnbanan. Skala 1:200.
Fig. 46. Lagerfoljden i Bossagrafven,
det nordligaste stenbrottet SO om järnvägen, VSV om Hör.
Skala 1:200.
I stenbrottet Stanstorpsgrafven, belåget omkring 3 km. sydvåst om Hör inom samma
område som Bossagrafven men i Bosjökloster socken, år en måktigare lagerserie anstående,
och vid en därstädes från stenbrottets botten foretagen djupborrning med s. k. diamant-
borr1 trångde man likaledes ned till gneisen och ungefår 10 meter i densamma, enligt
hvad omstående af K. A. Grönwall" meddelade profil angifver.
Den inom Horsandstenen såsom underordnade lager förekommande leran, troligen
en slamningsprodukt af den vittrade gneisen, år på några stållen brun eller blåaktig
men i allmånhet hvitgrå eller hvit och kaolinartad samt mycket eldhårdig, att döma af
vid S. G. U. utförda analyser. Dessa hafva gifvit följande resultat: a, leran i Bossagrafven
(fig. 46), 1), leran ofvanpå kvarnstenen i Stanstorpsgrafven (fig. 47, sid. 40).
a b
Kiselsyra . . 60,44 proc. 53,12 proc.
Lerjord . . 26,85 » 33,71 »
Järnoxid .. 1,40 » 1,22 »
Kalk 0,12 »
Magnesia 0,01 »
Vatten och organ, ämnen . . . . 8,26 » 11,32 »
1 Utförd af Svenska Diamantbergborrningsaktiebolaget i Stockholm ar 1898 for ägaren till Bosjökloster,
»En ny profil i Hors sandsten,» Geol. Foren. Forhandl. Bd 20, sid. 325. 1898.