De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Profningar. Redan tidigt hade jämförande försök mellaii skånska och engelska kol blifvit åvaga- bragta. Några af dessa jämte andra af långt senare datum skola hår anföras. Ar 1813 nar man vid Höganäs i dåvarande scliaktet XVII funnit vackrare kol an förut i grufvan anställdes, på föranstaltande af »Höganäs Stenkolsverk», några jämförande profningar i afsikt att vinna ledning vid kolens försäljning. Ett parti kol, »utan urval taget ur stora kolllögen vid scliaktet X VII», afsändes till Stockholm, där profningen skedde i 18 personers närvaro. Man kom därvid till följande résultat:1 60 kannor (157 liter) Mälare-vatten i inmurad panna och af + 16° C. temperatur bringades till kokning med 30 skålpund (12,8 kg.) svenska stenkol på 30 minuter och med 30 skålpund (12,8 kg.) engelska kol på 42 minuter. Nar kokningen börjadc voro ännu obrända i eldstaden 4,25 skålpund (1,8 kg.) af de svenska kolen och 7 skålpund (3 kg.) af de engelska. 1 askrummet befann sig 5 skålpund (2,1 kg.) aska efter de svenska och ö'/a skålpund (2,3 kg.) efter de engelska kolen. Vid användande i smidesässja befanns, att ett järn af 21/i tums fyrkant uppvärmdes till samman- svetsning med ett annat af 1 tums fyrkant på lika lång tid (14 minuter) då skånska, som då engelska Newcastle- kol begagnades. Af de 50 skålpund (21,3 kg.) som inlades i ässjan af hvardera kolsorten återstodo nästan alldeles lika vikter (13,2 kg.) af båda. År 1834 anställdes jämförande försök mellan Höganäskol och Engelska kol å postångarna Motala och Constitution genom eldning under fiera resor mellan Ystad och Wijk vid 1272 anda till 17 timmars gång. Det befanns därvid att Höganäskolen voro fullt brukbara om an åtgången af dem var något större an af de engelska som då användes. Liknande försök utfördes följande år å de båda ångfartygen Industrien och Göta Elf, hvilka trafikerad« Göta kanal. Det visade sig därvid, att å förstnämuda ångfartyg, där eldstäderna voro åndamåls- enligt konstruerade och draget godt, Höganäskolen både med afseende på effekten och åtgången i forhållande till tiden voro lika anvandbara som de å detta fartyg begagnade engelska kolen från Sunderland. Å ångfartyget Göta Elf däremot kunde de i ofvannämnda hanseende ej mäta sig med de basta Newcastlekolen, emedan risten ej var ändamalsenligt konstruerad och behörigt luftdrag saknades. Priset på de engelska och svenska kolen var lika. Ur Minnesblad till Höganäs 100-års-jnbileum. Helsingborg 1897. 4:o. I bôrjan af 1870-talet låt det då nybildade Kropps Aktiebolag för utrönande af beskaffenheten af de ur schaktet vid Bjuf upptagna stenkolen anställa såval praktiska försök, utförda af framstående industri- idkare, som analyser. Resultaten blefvo öfver förväntan gynnsamma. Stenkolen visade sig för alla vanliga åndamål fullt jämförliga med de båsta utlåndska. På Järnkontorets bekostnad anställdes under år 1872 vid Huseby och Mariedam försök att begagna okoksade stenkol N:o 1 från Billesholm vid tillverkning af tackjärn med hufvudsakligt begagnande af sjömalni. Direktor A. Grill, som ledde dessa försök, anför såsom slutomdöme, »att ehuru stenkolen vid s. k. full- satt masugnsgång vid smidesjärnstillverkning ej visat sig tjänliga i blandning med träkol, och hvilket forhållande 1 »Prospectus öfver Svenska stenkolsverket». Stockholm 1821.