De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
558
VI. ANALYSER OCH PROFNINGAR.
ej kan åndras genom deras förkoksning, de likval, tillsatta i mindre kvantitet ocli vid s. k. nodsatt gang eller
gjutjarnsblåsning, visat sig tjånliga, sårdeles med afseende på oväntadt hög smältförmaga, i hvilket hanseende
kan omnåmnas, att de öfverblifna stenkolen sedermera af arbetarna vid Huseby sjalfvilligt användes för att
reglera hyttegången genom deras användande i mindre partier. Vid användande i vanlig stångjarnsvållugn visade
de sig mindre användbara till foljd af sin höga askhalt».
Järnkontorets Annaler, 1873, H. 4 och 1875, H. 6.
Engelska Grufingeniören Samuel Fennel sager i sina rapporter till Kropps Aktiebolags styrelse år 1873,
att han försökt kolen från öfre flotsen vid Bjuf både i kamin, till smidesarbeten och under ång-
pannorna och funnit dem fullt jämförliga med de basta engelska och waleska stenkol, som han sett.
Med Bjufskol från nedre flötsen och engelska ångkol hade han verkställt jämförande eldningsförsök,
som gaf följande resultat:
740 skålpund (314,6 kg.) af de förra brunno under ångpannan i tre timmar och 20 minuter; trycket
stadigt uppe på 26 skålpund; vattnet i ångpannan vid medelhöjd; ångflåkten till hälften öppen; pumparna ar-
betade 15 slag i minuten; askans vikt 80 skålpund (34 kg.). — 740 skålpund (314,6 kg.) engelska ångkol
brunno i tre timmar och 25 minuter under samma forhållanden; askans vikt var 60 skålpund (26 kg.).
Eldningsprof med skånska och engelska kol å ångfartyget Birger Jarl.
Ångpannetyp: 2 st. tubpannor med inre eldstad.
Resor < Helsingborg—Göteborg ^A 1904. Göteborg—Kristiania 26/e 1904. Kristiania—Göteborg 27 28/o 1904.
Tid for profvet . timmar 8,1 8,8 8,4
Ångtryck i pannorna (medium) .... per kv.cm. 10,9 11,06 10,9
» i cylinder » .... . > » 3,3 3,33 3,22
» i slidskåp > .... .> » 0,28 0,3 0,29
Vacuum . . . cm. 59,7 60,2 60,2
Rostyta . . kvm. 7,5 7,5 7,5
Branslesort . . .. { Eng. prima stybb med några stora ibland Billesholm Al och A2, till hälften af hvardera Newcastlekol, renharpade
Bränsleförbrukning (total) • • • kg. 6,640 6,640 5,625
> per timme .... > 819,7 754,5 669,6
» per kvm. rostyta . ... » 109 100,6 89,3
Ångfyllning i lilla cylindern enl. index tum . . . 16 16 16
Antal slag (total) 45,210 (7,8 tim.) 50,176 (8,5 tim.) 49,093
> » per timme 5,796,15 5,903 5,844,4
> > » minut 96,6 98,38 97,4
Kvantitet kol per slag ... kg. 0,141 0,127 0,115
Extra ånga till styrmaskin . . . tim. 1,3 1,2166 0,583
Antal slaggnigar under profven .... 12 8 6
Pris å 100 kg. bränsle ombord .... ,. . kr. 1,15 1,25 1,55
» å 1,000 maskinslag ... » 1,62 1,59 1,78
»Ångtryck och vattenhôjd i pannorna samt fyrarnas tjocklek voro resp. lika vid profvens slut som vid
deras början. Det gick mycket bra att hålla ångtrycket uppe med de svenska kolen, och resultatet hade nog
blifvit något battre om mellanrummen mellan rosterna varit 10 à 11 mm., så att man raedelst krokrensning
underifrån hade kunnat hålla fyrarna tunna och ej behôft slagga så ofta. Äfven syntes kolen passa särskildt
för passagerarefartyg, emedan under hela profvet någon nämnvärd rok från skorstenen ej syntes. Första maski-
nisten yttrade fiera ganger att med dessa kolen kunde man hålla ånga i hvilken båt som helst, och eldarne