De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

PROFNINGAR. 559 tyckte att det gick lika lätt att hålla ånga med de svenska kolen som med Newcastle-kolen, — Mycket svart att se någon skillnad mellan Newcastle-kolen ocli de svenska; åfven askan från båda rosterna var lika. Malmö den 30 sept. 1904. För Södra Sveriges Angpanneförening. Emil Risberg.» I syfte att få praktiskt utrönt, huru de kvaliteter af svenska stenkol, som hållas till salu af de olika skånska stenkolsverken, vid ångpanneeldning förhalla sig till stenkol af kända engelska marken hafva under hela juni och juli månader 1911 profeldningar under Södra Sveriges Angpanneförenings ledning och kontroll företagits vid Billesholm. Vid dessa eldningar användes en Cornwallspanna, försedd med Proctors shovelstoker och ekonomiser. Vid denna ångpanneanlåggning var den nyttiga effekten god. Godtycklighet från eldarens sida var utesluten genom den mekaniska eldningsapparaten. Foljande tabell angifver de erhållna resultaten. Grufva, marke och sortering. Fuktighet. Aska; torrt prof. Värmevärde per kg.-Eff. Per kg. kol afdunstadt vatten. 1. Billesholm och Bjuf. A 1, Prima, stora, harpade kol % 10—15 % 5—7 7,000-5,400 ve. 7,8 kg. 2. > ’ A 2, > > samtagna kol » 7-9 6,600-5,100 > 7,5 » 3. > > A 4, Prima, små, > > » 10-13 6,000 -4,800 > 6,5 • 4. » » AB 1, Stora, harpade kol » 10-15 6,400—5,000 . 6,5 > 5. » » AB2, » samtagna kol » 12-18 6,200—4,900 » 6,2 > 6. Bjuf- B 2, Sekunda stora, samtagna kol, undre flotsen > 14-20 6,000—4,800 . 5,6 > 7. Hyllinge. Kol N:o 1. Harpade kol 15-20 8—10 6,700—5,200 » 7,3 » 8. » » N:o 2. Prima, stora, samtagna kol > 10—12 6,500—5,000 > 6,9 > 9. » » N:o 4. Små, samtagna kol > c:a 20 5,800—4,500 » 5,0 » 10. Ormastorp. A 1. Prima, stora, harpade kol 8—10 6,800-5,200 » 7,4 » 11. » A 2. » » samtagna kol > 10—12 6,600-5,100 > 7,0 > 12. » AB 6. Sekunda, samtagna kol » 30-35 4,900-4,100 » 4,3 > 13. » Flis. Tertia > » 10-15 50 3,900—3,000 > — 14. Engelska stenkol: Bolsover. Fullkomligt rena, stora stycken 5,0 8,56 » 15. Cowdenbeath. > t at 6,28 7,72 » 16. West Hartley (= Best Howard). Harpade ångkol, vanlig sortering 8,20 7,96 > Alla de profvade kolsorterna krossades till lämplig storlek. — De angifna värdena aro genomsnittsvärden. Af de svenska stenkolen användas kvaliteterna 1, 4, 7 och 10 mest som hushållskol. Alla kvaliteterna utom 13 lämpa sig väl för ångpanneeldning, medan 13 endast år låmplig som generatorbrånsle, hvartill äfven ôfriga kvaliteter, särskildt 4, 5 och 12, åro synnerligen användbara. Af kvaliteterna 2, 6 och 8 anvånda statens jårnvåger c:a 50,000 tons årligen, hvarjåmte kvaliteten 11 profvats och befunnits låmplig for lokomotiveldning. Det år en vanlig uppfattning, beroende på missforstånd, att for svenska stenkol endast specialrost- anordningar skulle kunna användas. I själfva verket kunna svenska stenkol användas till hvilka rostanordningar som helst, blott icke öppningarna emellan rosterna äro alltför små, och minst fördelaktiga äro därför s. k. Polygon-roster, som i regel torde vara låmpliga allenast för synnerligen askfattiga kol. Vanliga raka roster med 10 mm. fritt luftrum åro båst för kol med en askhalt intill 15 %, ehuru intet hinder môter att anvånda dem äfven för kol med högre askhalt. Stokers af olika slag, så ock kedjerostanordningar, passa lika bra för svenska som för engelska kol. Endast då fråga är om att förbränna mycket stora kvantiteter stenkol med öfver 15 % askhalt, torde det vara nödvändigt att, dår stokerauordningar icke finnas, anordna trapproster, men i regel be- höfver detta icke komma i fråga. — De svenska stenkolen bilda ej slagg, och askan bränner ej fast vid rosterna. P. M. erhållen från Billesholms Grufva, daterad i februari 1912 och undertecknad V. Schwartz gm Ivar Svedberg.