De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

56 I. ÖFVERSIKT AF SKÂNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM. dettas Lotten visai sig, med nedåt tilltagande fasthet, fortfara vid ytterligare 5,5 meters djup, där borret ej kunde nedtränga vidare. Kaolinens öfveryta år i detta kaolinbrott synnerligen ojåmn och gropig, i all synnerhet inom den af kritlager obetäckta randzonen (Moberg). Inuti sjålfva kaolinbädden synas spår af en pegmatitgång, anmårkningsvårdt rik på storbladig, Ijus glimmer. För öfrigt har kaolinen ännu i behåll en viss randning eller strimmighet, till riktning öfverensstämmande med skiffringen hos graniten eller gneis- graniten i den nårbelågna bergkullen Ifö klack. K. A. Grönwall, som år 1908 på uppdrag af chefen for Sveriges Geologiska Under- sökning besökt kaolinbrotten vid såvål Ifö (Blaksudden) som Axeltorp, har i afgifven rapport meddelat följande. Sanden i Iföbrottet »varierar i fårg från nåstan hvit till nåstan svart, beroende på inblandning af kol.1 Flerstådes tråffades enstaka kolstycken och delar af trådgrenar i denna sand, liksom också en viss halt af svafvelkis iakttogs, men dåremot icke något ens tillnårmelsevis bestämbart bladfragment. Lagringsfôrhâllandena åro mycket oregelbundna, enår sandlagren ligga direkt på kaolinens ojåmna yta och åro bildade såsom en slamningsprodukt af kaolinlag». — Stundom finnes omedelbart öfver kaolinen en tåmligen fet lera med enstaka, olikstora kvartskorn. Måktigheten af de på kaolinen liggande lagren varierar mycket och kan uppgå till öfver 4 meter. — I Axel- torps kaolinbrott ôfverlagras kaolinen af öfvervägande lerlag i oregelbunden lagring och med en måktighet, som kan uppgå till rnera ån 3 meter. Lerans fårg våxlar från grå till chokladfårgad och nåstan rod. Stållvis år leran tåmligen sandig och innehåller olikstora kvartskorn, stållvis år den ren. »Leran och sanden innesluta en del trästycken jämte något svafvelkis, men inga beståmbara blad. En lerart genomsåttes af växtrötter alldeles som vissa lerarter från Råt-Lias. På det enda stålle vid Axeltorp, dår kritaflag- ringar. kunde- iakttagas, sågs icke dess liggande.» — I Riksmusei afdelning for fossila växter förvaras ett i Axeltorps kaolinbrott funnet, 1 meter långt, kolvandladt stycke af en stam af ett barrträd. Stycket, hvilket nu år sprucket i två långsgående hålfter, visar, att stammen blifvit sammanpressad. Dess tvårsektion år nåmligen ej cirkelrund utan har en oval form med största och minsta dimensionerna = 45 och 30 cm. Museiintendenten, Prof. Nathorst, som fåstat min uppmårksamhet på nåmnda foremål, har delgifvit mig till begagnande följande skriftliga meddelande från Axeltorps kaolinbruk, hvilket tillsåndts honom i okt. 1908 samtidigt med trådstammen: »Hufvudmassan af forekomsten utgöres af en vanligtvis blå- eller grönaktigt fårgad primår kaolin, som tydligt har i behåll moder- bergartens skiffriga struktur. Denna primåra kaolin ôfverlagras af fiera lager omlagrad kaolin med våxlande måktighet och för öfrigt mycket olika egenskaper. De kallas hår leror. Det understa af dessa utgöres af en på organiska åmnen rik, svart lera, 2 åfven innehållande ansenligt med svafvelkis. I denna påtråflas ofta starkt förkolade trådstammar, och var det insånda profvet funnet i densamma.» ------»Den öfverlagrande skalgruskalken förekommer endast i östra delen af fyndigheten och i mindre utsträckning.» 1 Äfven Moberg har omnämnt, att sanden på ett stalle, där kritbädden saknas, ar delvis mycket smut- sig, nåstan svart. 2 Ett prof af denna »svarta lera», som Nathorst låtit slamma, i förhoppning att det skulle innehålla frön m. m., visade sig sakna sådana.