De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

KBITFORMATIONEN: KRISTIANSTADSOMRÅDET. 57 Huruvida kaolinen och de ôfriga mellan urberget och kritkalken i nordöstra Skåne befintliga lagren verkligen tillhöra kritsystemet, såsom G. De Geer antagit, eller åro af något högre ålder, har icke forr ån helt nyligen kunnat säkert afgöras. — Dår kaolinen forekommer in situ, i primårt läge, såsom t. ex. å Ifö och vid Axeltorp med hufvudparten är fallet, och den således utgör del af den under långa tidsperioder vittrade urbergs- grunden, år den tydligtvis aldre ån krittiden, men dår den år omlagrad, kan detta hafva skett antingen vid krittidens början eller dessförinnan. — Hvad de förut nåmnda, vid Ifö och Axeltorp ofvanpå kaolinen förekommande bildningarna (sanden och leran) beträffar, torde det emellertid få anses fastslaget, att de tillhöra krittiden. Genom vålvilligt till- mOtesgående af A. Hennig har jag satts i tillfålle hår meddela, att T. G. Halle vid Riksmuseets våxtpaleontologiska afdelning funnit pollenkorn af loftrad i prof af mörk lera (och sand) ôfverlagrande kaolinen vid Ifö, hvilka prof insamlats af Hennig och af honom för undersökning insåndts till museet. Det år således högst sannolikt, att dessa ler- och sandbildningar härröra från tiden nårmast fore afiagrandet af kritkalken inom hår- varande område. De i det foregående omnåmnda förekomsterna af sand under kritaflagringarna be- finna sig inom Kristianstadsområdets norra grånstrakter; men afven inom ôfriga delai 'af samma område längre söder ut torde motsvarande bildningar forefinnas. Vid djupborr- ningar efter vatten inom det sammanhångande kritområdet omkring och söder om Kristian- stad har nåmligen iakttagits, att under kritkalken flerstådes vidtager en lös, nåstan sandartad sandsten eller sand, stundom grönaktig, mer eller mindre finkornig och i de fiesta fall vattenförande. Så t. ex. vid Oretorp NNV om Sönnarslöfs kyrka, vid Sönnars- löfs tegelbruk nåra kyrkan, vid Kristinelund i nordöstra delen af Sönnarslöfs socken och i Kristianstad. I ett borrhål, som nedslogs, troligen under 1890-talet, å Stora torget i nåmnda stad, lårer, enligt uppgift af borrningsentreprenören Olof Andersson från Vege- holm, hafva under kritkalken tråffats »sand och grus» af så lös beskaffenhet, att man icke behôfde borra for att komma ned dåri, utan »endast pumpa», hvarvid vatten- strommen (borrvattnet) förcle sanden med sig upp till dagen. Med detta förfaringssätt fördjupades borrhålet ungefår 15 meter. — Lös sand under kritkalken uppgifves också hafva tråffats på 70 à 80 m. djup i borrhål vid Karpalund c:a V2 mil VNV om Kris- tianstad samt på 77 m. djup vid Rödaleds bränneri NO om och ej långt från samma stad. På sistnämnda plats var sanden »alldeles lile sjösand», fin och hvit. En borrning vid Sjögdrd, strax våster om Gualöfs kyrka (S om Ifösjön) träffade först »ren kalk», hvarunder på 71 m. djup vidtog grönaktig, fin sand med ett lager grof, vattenfull sand, hvilken förstnämnda ånnu fortfor, då borrningen vid 89,8 meters djup upphörde. Vid andra borrningar, som under 1870- och 1880-talen utfôrts af Ingeniören N. K. Rygaard, antyda borruppgifterna, att sandsten (måhånda kalkrik Ahussandsten) tråffats omedelbart under de kvartåra jordlagren utan någon betåckning af kalksten, nåm- ligen i borrningen vid apoteket i Kristianstad till niera ån 63 m. djup och vid gjuteriet dårstådes till 65 m. djup,1 samt möjligen också i borrningen vid Hdslöfs angbreinneri i Gustaf Adolfs socken, */2 mil SO 0111 Kristianstad. — I en vid Ahus genom Olof 1 I en annan borrning inom samma stad, utförd år 1881 för Skånska spritfabriksaktiebolaget, till 89 m. djup, genomgicks från 33 m. djup omväxlande hårda och lösa kalklager. 8—112670. S. G. U. Ser. Ca, n:r 6.