De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

kritformationen: malmôomrâdet. 63 Meter. Lösa jordlager, ganimal fyllning ............................3,13 Krosstenslera med spår af stenkol ...........................9,36 Groft grus...................................................2,48 Stenigt krosstensgrus.......................................10,29 Hvarfvig sand och lera.......................................7,43 Rullsten.....................................................0,18 Hvarfvig sand och lera.......................................0,64 Lagrad sand, närmande sig sandsten ..........................9,28 Grus och sand ...............................................6,27 Hvarfvig sand och lera....................................11,oo Flytsand.....................................................2,97 Lagrad sand, hård............................................5,64 D:o d:o lösare.............................................4,75 Lös sand ....................................................5,05 Kvicksand med stenkol........................................6,24 Organiska växtlämningar i löst lag...........................0,89 Svartgrå lera................................................2,26 Kalk eller sandsten .........................................0,71 Svartgrå lera (eldfast?)....................................16,19 Kvicksand................................................... 1,93 Svartgrå lera................................................1,93 Groft grus med småsten ......................................1,63 Lagrad sand..................................................5,46 Hvarfvig lera .............................................. 2,46 Kalk i fast klyft............................................0,59 118,76 Att doma af detta borrprotokoll, har man, efter omvåxlande båddar af lösa jordslag, vid ungefilr 118 m. djup nått den fasta kritgrunden. G. De Geer, 1 hvilken icke haft kännedom om borrprotokollet, har med ledning af en del honoin tillgängliga borrprof äfven kommit till det resultat, att borrningen ånda till nåra 118 meters djup gått i kvartara jordlager. Tilis vidare torde man val få anse så vara forhållandet och fasta mindre af- seende vid den uppgift som — enligt Holst — »en gammal man» ur minnet lamnat rôrande sina mera an 30 år tidigare gjorda iakttagelser under deltagandet i borrnings- arbetet, den nämligen, att man »borrat 8 dagar i skiffer och slutat i skiffersten», en upp- gift på grund af hvilken Holst ifrågasåtter, att man »till slut verkligen kommit ned på den siluriska skiffern». — Tydliga silurlager synes man hafva tråffat i borrning vid Idiot- hemmet, c:a 1 km. norr om Lund. Rorande en år 1866 till 42 m. djup utfôrd brunnsborrning vid Lunds lasarett, inom stadens norra del, ungefår 300 m. norr om det nyss berörda borrhålet vid mejeriet, har nuvarande Ofveringeniören E. Ulffers, som ôfvervakade borrningen, meddelat, att enligt hans åsikt endast kvartåra lager (moränbildningar, lera och sand) genomgåtts. Tre brunnsborrhål vid Lunds andelsmejeri, strax utanför stadens sôdra ånda (se fig. 70), ut- förda åren 1896, 1903 och 1905, det åldsta djupast (118 m.), anses vara nederst drifna 1 »Beskrifning till bladet Lund», S. G. U. Ser. A, N:o 92. 1889.