Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
259 Ett overmått av humus är emellertid visst ej alltid nyt- tigt eller önskligt. I sura skogs- och myrjordar, såval som i ouppodlade moss jordar, finnas kolossala mängder humus upplagrade, utan att därför dessa jordar bruka vara bördiga. Orsaken till den ringa bördigheten är här att betingelserna saknas för ett kraftigt bakterieliv. I de sura humusjordarna utvecklas huvudsakligen högre svampar, hyfomyceter, som växa vid sur reaktion, men dessa organismer kunna ej en- samma utföra det för växtnäringsämnenas cirkulation nöd- vändiga, ytterst mångsidiga omsättningsarbetet. Först när genom lämplig behandling av jorden både i fysikaliskt och kemiskt hänseende betingelserna för bakterielivet blivit gynn- sauima, kan det i den ursprungligen sura humusen upplag- rade växtnäringskapitalet komma riktigt i ornlopp och dar- in ed även de odlade växterna till godo. Fransmannen Maillard har nyligen framkommit med en ny teori rörande humusbildningen. Han har nämligen på- visat, att humusämnen kunna uppkomma genom spontan forening av aminosyror och kolhydrater, vilken forening forsiggår hastigt i varme, långsamt i kold, och varvid kol- syra frigöres. Maillard anser, att mikroorganismerna här- vid ej spela någon roll och att humusbildningen forsig- går oberoende av närvaro eller frånvaro av luft. Detta sista är dock ej riktigt, ty vid måttligt lufttillträde forsiggår humusbildningen avgjort bast, och likaså står det fast att bakterier och högre svampar äro delaktiga vid denna pro- cess. Dessutoni medverka emellertid andra faktorer, näm- ligen utom rent kemiska omsättningar även lägre och högre djur, växternas rotter etc. Humusbildningen är även av mycket stor betydelse vid kreatursgödselns brinning, och med denna gödsel, genom komposter etc. tillföres åkerjorden en delvis ersättning för det kol- och kvävelialtiga material, som genom skördarna bortforts från densamma. De kolhaltiga ärnnena i humus omsättas betydligt raskare än de kvävehaltiga. Enligt Löhn is’ beräkning skulle en jord, som innehåller 2 % humus, innehålla c:a 40,000 kg. kol och