Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
259
Ett overmått av humus är emellertid visst ej alltid nyt-
tigt eller önskligt. I sura skogs- och myrjordar, såval som
i ouppodlade moss jordar, finnas kolossala mängder humus
upplagrade, utan att därför dessa jordar bruka vara bördiga.
Orsaken till den ringa bördigheten är här att betingelserna
saknas för ett kraftigt bakterieliv. I de sura humusjordarna
utvecklas huvudsakligen högre svampar, hyfomyceter, som
växa vid sur reaktion, men dessa organismer kunna ej en-
samma utföra det för växtnäringsämnenas cirkulation nöd-
vändiga, ytterst mångsidiga omsättningsarbetet. Först när
genom lämplig behandling av jorden både i fysikaliskt och
kemiskt hänseende betingelserna för bakterielivet blivit gynn-
sauima, kan det i den ursprungligen sura humusen upplag-
rade växtnäringskapitalet komma riktigt i ornlopp och dar-
in ed även de odlade växterna till godo.
Fransmannen Maillard har nyligen framkommit med en
ny teori rörande humusbildningen. Han har nämligen på-
visat, att humusämnen kunna uppkomma genom spontan
forening av aminosyror och kolhydrater, vilken forening
forsiggår hastigt i varme, långsamt i kold, och varvid kol-
syra frigöres. Maillard anser, att mikroorganismerna här-
vid ej spela någon roll och att humusbildningen forsig-
går oberoende av närvaro eller frånvaro av luft. Detta sista
är dock ej riktigt, ty vid måttligt lufttillträde forsiggår
humusbildningen avgjort bast, och likaså står det fast att
bakterier och högre svampar äro delaktiga vid denna pro-
cess. Dessutoni medverka emellertid andra faktorer, näm-
ligen utom rent kemiska omsättningar även lägre och högre
djur, växternas rotter etc.
Humusbildningen är även av mycket stor betydelse vid
kreatursgödselns brinning, och med denna gödsel, genom
komposter etc. tillföres åkerjorden en delvis ersättning för
det kol- och kvävelialtiga material, som genom skördarna
bortforts från densamma.
De kolhaltiga ärnnena i humus omsättas betydligt raskare
än de kvävehaltiga. Enligt Löhn is’ beräkning skulle en jord,
som innehåller 2 % humus, innehålla c:a 40,000 kg. kol och