Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

269 visas i gödseln utgör ju däremot ej något bevis för att nitri- fikation ej ager rum, ty eventuellt bildad salpeter kan ju mycket väl tänkas assimilerad eller också sönderdelad av deni- trificerande mikroorganismer (sid. 243) så snart den hunnit bildas. Direkta kväveförluster, ehuru sannolikt ej genom denitri- fikation, äga emellertid alltid rum i gödseln. Ur gödselmas- sans yttre lager bortgår ammoniak i gasform och vidare ske med säkerhet även förluster i form av elementärt kväve, ehuru man ännu ej vet, huru dessa uppstå, om genom direkt oxida- tion av ammoniak (och möjligen även organiska kväveförenin- gar) genom förmedling av vissa, liittills ej närmare kända mikroorganismer (se schemat å sid. 242), eller på annat sätt. Under alla forhållanden måste man räkna med kväveför- luster, som under normala forhållanden uppgå till 20—30 % av gödselns totalkväve. Vilka förluster, som härigenom åsam- kas vårt lands jordbruk, äro ej lätta att exakt beräkna, men säkert är att det är många millioner kronor, som på detta sätt årligen »gå upp i rök». Man har också sedan långa tider tillbaka experimenterat med olika metoder för att konserver a gödselkvävet och sårskilt det dyrbara ammoniakkvävet. De kemiska konserveringsme- toderna ha omfattat alla möjliga (och omöjliga) ämnen, såsom kalk, superfosfat, svavelsyra, gips, kalisalt etc., men resultaten ha ej just varit vidare uppmuntrande. Av biologiska konser- veringsmetoder åter finnes det huvudsakligen två. Den ena är föreslagen av den kände franske agrikulturkemisten Dehé- rain, och består helt enkelt däruti, att man vid utförandet av gödseln ur gödselstaden kvarlämnar ett bottenlager av gammal, väl brunnen gödsel på hoffen. När den färska göd- seln sedan påfores, så kommer denna strax i kraftig jäsning, och den bildade kolsyran hindrar ammoniunikarbonatets disso- ciation och därmed även ammoniakens förflyktigande. Den andra metoden är föreslagen av förf. och består uti en över- gjutning av gödseln redan i ladugården med vassle (2—4 liter pr djur och dag). Genom de i gödseln närvarande nijölksyre- bildande bakterierna förjäses mjölksockret i vasslen till mjölk-