Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
268
menten utgöres av mikrobsubstans. Härav kan åter ungefär
hälften antagas vara levande celler, detta kväve är alltså tills
vidare ur räkningen; den döda cellmassan åter mineraliseras
blott långsamt och ofullständigt.
De i gödselvattnet befintliga kväveföreningarna åter am-
monificeras mycket raskt, som vi å sid. 266 framhållit. Redan
efter 1—2 veckor kan man i gödselvatten, som uppsamlats
och förvarats för sig, firma 80—90 % av totalkvävet overfort
i form av ammoniumkarbonat, organiska ammoniaksalter och
fri ammoniak.
Förvaras ej den flytande spillningen för sig, utan får den
mer eller mindre fullständigt genomdränka den fasta gödsel-
ströblandningen, så uppstå kväveförluster genom alt gödsel-
vattnets amid- och ammoniakkväve delvis assimileras av mikro-
organismer och sålunda så aft säga undandrages gödseln.
Denna process förlöper emellertid betydligt kraftigare vid
lufttillträde än vid frånvaro av luft, och alltså är det även
ur denna synpunkt väl värt att taga fasta på den gamla, goda
regeln att väl packa samman gödseln i gödselstaden. Även
ströet spelar emellertid här en mycket stor roll. Halm inne-
håller för de ammoniakassimilerande mikroorganismerna iämp-
liga kolföreningar, niedan torvströ, som saknar dylika lätt
sönderdelbara kolf Ören ingar, nedsätter förlusterna genom am-
moniakassimilation i högst väsentlig grad. Därtill kommer
torvströets bekanta formåga att uppsuga och absorbera fly-
tande och gasformiga ämnen, vilket allt gör torvströet till ett
utomordentligt gott strömedel.
Det bästa sättet att hindra ammoniak- och amidassimilation
är emellertid, såsom framgår av det foregående, att förvara
den flytande spillningen för sig.
Mycket har talats och skrivits om salpeterbildning, nitri-
fikation, i ladugårdsgodseln, men man torde med största sanno-
likhet våga påstå, att, i betraktande av de i gödselmassan
rådande forhållandena (massor av organisk substans, hämmat
lufttillträde, ammoniakens forekomst såsom ammoniumkarbonat
eller såsom fri ammoniakgas), nitrifikation knap past kan tänkas
kunna försigga därstädes. Att salpeter ej kunnat direkt på-