Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
268 menten utgöres av mikrobsubstans. Härav kan åter ungefär hälften antagas vara levande celler, detta kväve är alltså tills vidare ur räkningen; den döda cellmassan åter mineraliseras blott långsamt och ofullständigt. De i gödselvattnet befintliga kväveföreningarna åter am- monificeras mycket raskt, som vi å sid. 266 framhållit. Redan efter 1—2 veckor kan man i gödselvatten, som uppsamlats och förvarats för sig, firma 80—90 % av totalkvävet overfort i form av ammoniumkarbonat, organiska ammoniaksalter och fri ammoniak. Förvaras ej den flytande spillningen för sig, utan får den mer eller mindre fullständigt genomdränka den fasta gödsel- ströblandningen, så uppstå kväveförluster genom alt gödsel- vattnets amid- och ammoniakkväve delvis assimileras av mikro- organismer och sålunda så aft säga undandrages gödseln. Denna process förlöper emellertid betydligt kraftigare vid lufttillträde än vid frånvaro av luft, och alltså är det även ur denna synpunkt väl värt att taga fasta på den gamla, goda regeln att väl packa samman gödseln i gödselstaden. Även ströet spelar emellertid här en mycket stor roll. Halm inne- håller för de ammoniakassimilerande mikroorganismerna iämp- liga kolföreningar, niedan torvströ, som saknar dylika lätt sönderdelbara kolf Ören ingar, nedsätter förlusterna genom am- moniakassimilation i högst väsentlig grad. Därtill kommer torvströets bekanta formåga att uppsuga och absorbera fly- tande och gasformiga ämnen, vilket allt gör torvströet till ett utomordentligt gott strömedel. Det bästa sättet att hindra ammoniak- och amidassimilation är emellertid, såsom framgår av det foregående, att förvara den flytande spillningen för sig. Mycket har talats och skrivits om salpeterbildning, nitri- fikation, i ladugårdsgodseln, men man torde med största sanno- likhet våga påstå, att, i betraktande av de i gödselmassan rådande forhållandena (massor av organisk substans, hämmat lufttillträde, ammoniakens forekomst såsom ammoniumkarbonat eller såsom fri ammoniakgas), nitrifikation knap past kan tänkas kunna försigga därstädes. Att salpeter ej kunnat direkt på-