Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
29 landen. Den kan taga från ett par timmar till en dag och ännu längre. Den nybildade dottercellen skiljes ibland genast från modercellen, ibland åter fortfara cellerna att bibehålla den inbördes ställning, som uppkommer vid knoppningen, och det uppstår på så sätt s. k. knoppningsförband (fig. 25). Det absolut övervägande antalet jästsvampar föröka sig genom knoppning, men hos ett fåtal arter klyves i stallet cel- len på mitten, alldeles som hos bakterierna. Fig. 25. Uppkomsten av knoppningsförband vid överjäst. (Efter Mitscher- lich.) Numren beteckna den ordning, i vilken de nya cellerna uppkommit. Ett stort antal arter formå bilda endosporer eller ascosporer (modercellen kalias ascus). Derma förmaga är mycket viktig ur systematisk synpunkt, som vi senare skola finna. Villkoren, för att sporbildning skall inträda, äro, att cellerna äro unga och livskraftiga, att de hava god tillgång till fuktighet och luft (syre), samt att temperaturen ej är för låg. Den gynnsammaste tem- peraturen (optimumtemperaturen) för sporbildningen ligger vid ungefär 25°. I varje ascus bildas 2—8 sporer, oftast dock 2 — 4. Oaktat jästsvamparnes sporer ej såsom bakteriesporerna hava ett i hög grad kondenserat plasma och tjock membran, utan äro i huvudsak likadant byggda som de vegetativa cel- lerna, så äro de dock betydligt motståndskraftigare gentemot