Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

78 inkomma i kärlet t. ex. genom att för några minuter borttaga den skyddande bomullsproppen. För att kunna renodla mikroorganismerna och studera deras utveckling i s. k. kolonier, stick- ocli streckkulturer, måste man äga tillgång till näringssubstrat, som vid vanlig tempera- tur li a fast form men som lätt kunna göras fly tande genom uppvärmning. Ett dylikt substrat erhåller man genom aft till den förut omnämnda buljongen sätta omkring 10 % gelatin. Som emellertid en hel del bakterier äga formågan att genom sina proteolytiska enzymer upplösa (»smälta») gelatinet, brukar man vid odling av dylika bakterier utbyta gelatinet niot agar- agar (i dagligt tal agar},1 en växtgallert, som erhålles av åt- skilliga algarter från haven kring Stora Sunda-öarne ocli Kina. Gelatinets och agarns olika beskaffenliet och egen- skaper framgår av nedanstående, från E. Küster2 lånade sammanställning: G elatin Agar-agar Ursprung: djurvävnuder växtvävnader Kemisk beskaffenhet: äggviteliknando kolhydratnatur Smältpunkt: (vid de vanligen använda koncentrationerne) c:a 25° över 80° Reaktion: sur alkalisk Forhållande gent emot proteoly- tiska enzymer: loses olösligt Kon den s vatten : saknas finnes Adhesion till glas: finnes saknas Av agar tillsättes 1,5 %' till buljong, varvid erhålles ett substrat, som hastigt stelnar och som ej upplöses av några 1 Gelatin och agar äro s. k. kolloider. Vattenlösningar av kolloider kalias hydrosoler, i stelnad torm kalias de hydrogeler. 2 E. Küster, Kultur der Mikroorganismen. Leipzig 1913.