Teori För Friktionen
Med Särskildt Afseende Å Dess Tillämpning På Maskiner För Höjning Och Sänkning Af Tyngder

Forfatter: O.E. Westin

År: 1890

Forlag: Central-Tryckeriet

Sted: Stockholm

Sider: 78

UDK: 531.4

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 98 Forrige Næste
28 23. Rem- och linskifvor. Då ett mekaniskt arbete skall fort- ]edas från en maskinaxel till en annan, belägen på sådant afstand från den förra, att kugghjul icke kunna komma till användning, be- t.jenar man sig oftast af en rem eller en lina, den senate af jern eller ståltråd, till arbetets fortledande. Remmen eller linan upplägges på cn skifva af jern å hvardera axeln, lig. 37, spännes på ett eilet annat sätt, så att rørelsen kan öfverföras med hjelp af friktionen, å ena sidan från drifskifvan till remmen och å den andra från denne till lastskifvan. Drifskifvan sitter tydligtvis på den axel, från hvilken arbetet fortledes, och lastskifvan på den andra. Reniskifvorna hatva rembanan slät- svarfvad och något kulirig. Remmen hålles nemligen bättre qvar å kulirig än å en cylindrisk bana. Vid linskifvorna tillgodogör man sig i någon om än ringa. mån det ökadc motstandøt i kilspåret, i det man gifver linbanan å hjulet en något urhålkad sektion, fig. 38. Vi vilja bestämma vilkoren for öfverförandet af N hästkrafter från drifskifvan till remmen och förutsätta, dels att remmen ej ;ir hår- dare spänd, än att hela friktionskraften vid hjulomkretsen måste tagas lili fullo i anspråk, och dels att remmens vigt kan försummas. Vi kunna tänka oss arbetet öfverfördt till drifhjulet af en kraft F på af- ståndet r från delta hjuls axel, fig. 39. P kan framkallas af en ång- maskin, ett vat,tenhjul eller dylikt. Låt vidare T beteckna påkanningen i den dragande remparten och pakänningen i den återstående samt R skifvans radie och n antalet omlopp pr minut. Fig. 39 angifver de krafter, som skola i räkningen införas. Vilkor för enformig rörelse är, O O, Pr + 7; R = TR. Vidare är, om remmen kan anses füllt böjlig, enligt (41), T = T, • efa. Dessa två cqv. bestämma T ocli 71.. Man finner T = Pr efa “ R ' efa—l och Pr 1 T =-------->-------- 1 R eP — 1 Enligt lagarne for det mekaniska arbetet är vidare vid ett rote- rande hjul i allmänhet