Hur man arbetar i Utlandet

58 gifvaren innestående besparingen, hvilken i sådant fall vanligen tillfaller arbetarnas understöds- eller sjukkassa. Lärling- måste iakttaga diskretion rörande fabrikationshemlig- heter och får icke utan. tillstånd medföra ritningar leller ko- pior utom verkstadens område. Han måste vissa timmar i veckan deltaga. i yrkesskolekurser och erhåller med hänsyn härtill ledig- het från verkstadsarbetet. Hos G-ebr. Sulzer har man inrättat sår- skild utbildningsskola för firmens <egen räkning. Eljes finnas i Schweiz godt om offentliga skolor af dessa slag, s. k. »Fortbildungs- schulen». Om lärlingen visar sarskild, duglighet, så kan han redan efter forstå låroåret blifva. ti Udelad ackordsarbete, hvarigenom hans in- komst kan blifva afsevärdt större, än ofvan angifvits. Efter fullbordad lärotid. erhåller lärlingen. ett gesällbref »Lehr- brief», undertecknadt af vederbarande lärlingskommission samt ar- betsgifvaren, alldeles enligt samma monster som forliållandet är med gesallbrefven inom byggnadsyrket. , Arbetsledning’. Vid de större verkstäderna hafva verkmastarna numera fått så mycket skrifarbete att hålla ordning på, så' att de icke i detalj kunna öfvervaka verkstadsarbetet, deras gdromål äro till öfvervä- gande del af administrativ karaktär. De taga emot beställningar från affärskontoret och fördela dessa inom sina respektive afdel- ningar med hjalp af tryckta formular, som ifyllas. Immaterial må- ste anskaffas och vara till hands i rätt tid m. m. dylikt. På naånga hall måste verkmästaren. jiumera hafva, åtskilliga skrifbiträ- den. för sådant arbete. För verkstadens tillsyji har man i de större verkstadsafdelningarna underverkmästare, som hafva. 20—50 man un- der sin uppsikt. Största antalet arbetare per underverkmästare fore- kommer inom montageverkstäderna och gjut&rierna, dar arbetet för- delas på gruppackord. De arbetare, som. arbeta tillsammans på ackordet, bilda en »kolonn» under ledning af en »bas», som kalias »Vorarbeiter» eller »Kolonnenführer». Minsta antalet arbetare per verkmästare forekommer i de af- clelningar, där automatiska skrufsvarfvar janvändas. Arbetarna äro här i regel icke »yrkesutbildade» i vanlig mening och behöfva där- för ganska mycket tilsyn, för att maskinerma skola kunna bringas upp till full afverkning. Det är ganska vanligt, att kostnadsberä.kningar och bestämnin^ af ackordsatser verkställas inom en särskild kontorsafdelning, un- der chefskap af »Letriebsdirektorn», «'tildeles oberocn.de af verkmäs- tarna. Arbetarna anstallas vanligen af Betriebsdhxjktorn, som for detta