Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
62
mot timlön, äfven om ackord nå-gon. gång forekom. För en del verk-
stadsarbetare hade man försökt att tillämpa ett bonussystem. efter
amerikanskt monster.
öfverallt inom denna bransch betonades med mycken styrka. att
ackordssystemet var bast. Arbetarna funno det fördelaktigast för
sig, och arbetsgifvarna foxklarade rent ut, att de ej visste, huru de
eljes skulle kunna reda sig. Man kunde aldrig få fram samma arbets«
prestation mot daglön som vid ackordsarbete, ehuru ackordsarbetar©
ofta, särskildt nitare och diktare, tack vare den goda föi'tjäusten.
under 3 å 4 dagar, firade den öfriga delen af veckan. En arbets-
gifvare demonstrerade med siffror, hvilket inflytande ett i hasti-
gare tempo utfördt arbete hade på firmans dryga förvaltningskost-
nader.
Veckoaflöningen vid timarbete ställer sig för närvarande med
ett par exempel på, följande satt: snickare och timmermän 36 å 37i/2
shillings, målare 4072, montörer 35, smeder 36 shillings. Ackords-
förtjänsten pr dag har uppgifvits i vissa fall, särskildt för nitning,
kunna uppgå till 25 shill, eller mera.
I fråga om arbetsledningen inom denna bransch har inhämtats,
att man i allmänhet följer den principen, att hvarje afdelning (de-
partement) har sin hufvudförnian. Vid förutnämnda skeppsvarf i
Glasgow räknades 14 å 15 sådana afdelningar, utom maskinverkstä-
derna med sina olika afdelningar och följaktligen lika många hufvud-
förmän. Underfor man finnas ock, beroende på arten af specialarbeten.
m. m. För vissa arbeten uttages en duglig och pålitlig arbetare till
tillfällig förman för att efter arbetets fullbordande återgå till sin
arbetsplats.
Den sistnämnda åtgarden, säkerligen mycket praktisk, syntes rätt
ovanlig i det i fråga om ai'betsmetoder och principer så konsetr-
vativa England. Tillfälle gafs ej att undersöka, om principen vun-
nit allmännare tillämpning på andra stallen, men detta skeppsvarf
var äfven i andra afseenden en rnönstergillt ordnad affat, som vore
värd att efterlikna.
Mellan arbetsgifvarnas forening, omfattande hela den brittiska
skeppsbyggeriindustrien (The Shipbuilding Employers’ Federation)
och arbetarnas 19 fackförbund (Shipyard Trade Unions) galler ett
aftal, upprättadt i mars 1909, ur hvilket må anföras några bes lam-
melser angående prisförändringar under aftalstiden, därest indu-
striens allmänna villkor det ‘påkalla. Aftalet stipulerar sålunda,
att intet steg må tagas för ändring i lönerna. förrän 6 kalender-
månader förflutit från närmast foregående ändring. Ingen ansökan
om förändring får göras, förrän en förberedande konferens mellan
organisationerna ägt rum i afsikt att diskutera det allmänna läget
m. fl. bestämmelser, hvarjämte uttryckligen. stadgas. att ingen for-
andring får gå utöfver följande belopp. nämligen för ackordsarbeten
5 och vid tidberäkning 1 shilling pr vecka eller ]/i penny pr (imme.