Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
och bruka 'de lamna 10 års garanti. Priset ställor sig billigt1: 5 øekits pr
kv.-fot. Jlvart 5:e år sopas gruset bort och massan bestrykes med
tjära, hvarefter nytt grus pålagges. Vid sådan omstrykning lämnas
5 års garanti och priset är V/2 Cent, vid større ytor 1 cent pr kv.-fot.
Det finne sådana, tak, 40 år gamla, har man aagt mig.
Hvad förut nämnts om entreprenader galler äfven oi'fentliga ar-
beten, utom att tiden for anbuds ingifvande aldrig kan sättas sä kerb
som af en privatman. Ilär som i Sverige stipuleras vanligen plikt
för hvarje dag arbetets fullbordande biir försenadt, dock med den
skillnaden, att bestämmelsen är olaglig, såvida ej kontraktet samti-
digt föreskrifver en extra godtgørelse för hvarje dag i forvåg, som
arbetet biir fullbordadt föne den stipulerade dagen. Synpunkten
för denna stipulering är, att parterna skola vara likställda. Meu
lagen hindrar leke t. ex. en sådan bestämmelse, att entreprenøren
ålager sig en plikt af 1,000 dollar pr dag mot en godtgärels’e af 1
dollar, blott något belopp blifvit fixeradt.
Timarbete.
f Äi’betstiden, den oi’dinarie, är öfverallt 8 timmar, på lørdagen.
4 timmar. I Chicago nedbragtes arbetstiden inom byggaadsyrkena.
Hvilken förut varit 10 timmar, efter en strejk år 1886 till 9 tim-
uaai\ och fastslogs desautom vid den. träffade uppgörels’&n, att den
f. o. m. 1888 skulle ütgöra, 8 timmar.
Ackord forekommer icke, endast timbetalning. Det enda ilh-
dantag från regeln, som jag kunnet paträffa, är tapetuppsättning-
inom målareyrket. Dessutom har någon sagt mig, att styckarbet&
skulle förekomma. på, mindre platser, da<r ingen fackförening finnes.
Icke heller har jag någonstades funn.it någon önskan om systemets
införande, ihvarken bland arbetsgifvare eller tarbetare. AllraminSt
har någon gjort gällande, att man därigenom skulle erhålla större
arbetsintensitet och arbetsi>restation a,n vid timbetalning. NTog har
jag vid iiågot ehstaka tillfälle äfven här hört klagde såval af arbets-
gifvare, som utomstående tredje man. att det sårskildt vid reparations’
arbeten, dar arbetøt icke kan öfvervakas, kan förekomma, att arbetet
bedrifves lamt och långsamt eller t. o. m. att arbetstiden användcs
till annal iän utföraiide af åtaget arbete, men detta hör till undantagen.
Regeln är. att hvarje acbetare är strängt öfvervakad i arbetet och
att ingen grans är satt för arbetsinängden samt att arbétsLedningen
kan fordra nästan hvad som helst. Eilet man kan uttrycka saken så:
<let ligger i luften, att enhvar skall anstränga sig till det yttérsta,
äfven om det icke taJas så mycket därom. I Newyork läfr det varø
föibjudet för en forman (som själf är medlem af fackföreningen) atb
under pågående arbebe saga till en jnédlem af byggnadsträärbetare-
fackfÖTRöin^en: »hurry up» (9kynda på), men det är alls icke för-
bjudet löi i’öimannen att afskeda den arbeta.ro, 30m ej skyüdar på.