Kullager
Teori Och Praktik

Fig. 29. Fig. 30. d) Sättningar m. m. B. Axiallager. a) Axialbelast- ning. b) Radialbelast- ning. Av dessa jämförande figurer, den ena framställande ett vanligt enkelradigt kullager, den andra ett lager av ”S K F"- typ, framgår tydligare än genom ord inverkan av axelns ned- böjning på dessa olika lagertyper. I det enkelradiga lagret med spår i båda ringarna utsättas kulorna för en kraftig kläm- ning genom denna nedböjning, vid ”S K F"-typen följa den inre ringen och kulorna med axelns rörelse och inställa sig i det läge, som förhållandena påfordra. Någon ”klämning” av kulorna kan ej här ifrågakomma. Genom sättningar, felaktig montering m. m. uppstå ena- handa belastningar, som här ovan omnämnts. Vid axiallager behöfver ej här särskilt studeras inverkan av axialbelastningar, för vilka dessa lager äro konstruerade. Här gäller blott att undersöka verkan av oberäknade och oberäkneliga belastningarna, som uppstå på grund av de under driften uppkommande extra belastningarna. För radialtrycks upptagande lämpa sig ej dessa lager på grund av deras allmänna konstruktion, vilket lättast inses ge- nom en blick på fig. 31. Uppkommer ett radialtryck, så bliva kulorna kraftigt klämda, ”fastkilade”, mellan löpringarna.