Kullager
Teori Och Praktik

27 Remmarnas adhesion mot remskivorna, „motstånd mot böjning, „friktion mot luften, Remskivornas friktion mot luften, Axelledningarnas lagerfriktion, Lösskivornas lagerfriktion. Det är beroende av de lokala förhållandena huru stora dessa förluster äro. Stundom kan det motstånd, som för- orsakas av remmars och remskivors friktion mot luften eller av remmarnas adhesion och böjningsmotstånd vara övervä- gande, stundom däremot de, som leda sitt ursprung från axelledningars, lösskivors och andra roterande delars friktion mot sina lager. Kraftförlusterna på grund av lagerfriktion intaga i allmän- het en dominerande ställning såsom medverkande orsaker till de improduktiva kraftförlusterna. Det är därför som strä- van inom alla moderna verk målmedvetet går därhän att ut- byta äldre lagertyper mot de modernaste, mest kraftbespa- rande anordningar, som i detta avseende bjudas, nämligen kullager. Storleken av de indirekta årliga utlägg, varmed en indu- striel anläggning blir belastad på grund av friktionsförluster i lagergångar, är i allmänhet betydande, och säkerligen större än driftsledarne vanligen beräkna. Prov utförda i praktiken för att visa den totala impro- duktiva kraftförlusten i transmissionsanläggningar giva vid handen, att dessa förluster uppgå till 30 à 40 % av den vid full drift i anspråk tagna kraften, och att undantagsvis kraft- förlusterna stigit till så häpnadsväckande siffror som 60 à 70 % lämnande blott 40 à 30 % resp, av kraften kvar till verkligt effektivt arbete. Av dessa förluster åter kommer i allmänhet den avgjort största delen på lagerfriktionens konto, och utförda prov hava visat, att genom omläggning av driften till kullager kunna sparas ända till 60 à 75 % av hela den improduktiva kraft- förlusten. Någon generellt gällande siffra kan här av helt naturliga skäl icke givas, emedan denna besparing är bero- ende av förhållandena i varje särskilt fall. Om vi antaga