Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning
Forfatter: Carl v. Malmborg
År: 1899
Forlag: Nordin & Josephson
Sider: 175
UDK: 665.71
Hufvudsakligen Efter Utländska Källor
Med 88 Illustrationer
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
2
I praktiken torde derför de smärre apparaterna för
framställning af acetylengas utfylla ett kändt behof såsom
den »felande länken» mellan de stora gas- och elektricitet-
verken å ena sidan och den vanliga lampan å den andra.
Och helt säkert komma de att få en stor betydelse, emedan
den enskilde allenast med tillhjelp af en af dessa enkla ap-
parater, som kräfva föga utrymme, ringa skötsel och kunna
erhållas för billigt pris, sjelf kan framställa ett präktigt be-
lysningsämne. Häri ligger uppfinningens stora ekonomiska
betydelse.
Men det är ej nog härmed. Acetylenens framträdande
kan få den allra största betydelse för just vårt land. En på
elektrisk väg framkallad produkt af ingenting annat än van-
lig kalksten och trä- eller stenkol, benämnd kalciumkarbid,
behandlad med vatten, alstrar ncmligen acetylengasen. Eller
med andra ord sagdt: råämnena till kalciumkarbiden, hvaraf
acetylengasen framställes, äro naturprodukter, som mycket
allmänt förekomma i naturen. Emellertid kan tillverkningen
af kalciumkarbid bedrifvas rationelt och med verklig fram-
gång allenast med tillhjelp af elektrokemien, som i föreva-
rande fall fordrar mäktiga forsar eller vattenfall. Sådana
naturkrafter kan ej hvilket land som helst prestera. Häri
ligger uppfinningens stora ekonomiska betydelse för vårt
land.
Vid en jemförelse i detta afseende med andra kulturländer
intager nemligen, som kändt är, Sverige ett framskjutet rum.
Men det är ej nog med, att vi hafva dessa forsar och vat-
tenfall, — dessa jättekrafter, som i årtusenden varit utan
nytta för menniskan och förrunnit utan att tagas i anspråk,
men numera småningom alltmer få i menniskans tjenst ut-
veckla sin hittills förspilda energi — utan vi hafva ock att
räkna med våra hittills nästan föraktade torfmossar, myrar
och kärr, hvilka ännu upptaga en stor areal af vårt land
och som ej längre få betraktas såsom onyttiga ting, då de-
ras värde är högst betydligt, endast de på ett praktiskt
sätt blifva omsatta till värme och elektrisk energi. Åtskilliga
ämnen, såsom aluminium, kemikalier och preparater af många-
handa slag, som förr kunde åstadkommas endast i mindre
skala och i laboratorierna, kunna vi nu, tack vare de gjorda
framstegen å det elektrolytiska området, erhålla såsom bil-
liga fabriksvaror direkt från lätt tillgängliga naturalier: alu-
minium ur lerjorden, klorsyradt kali från koksaltet etc., och