ForsideBøgerOm Acetylenbelysning : Populär Fremställning

Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

Forfatter: Carl v. Malmborg

År: 1899

Forlag: Nordin & Josephson

Sider: 175

UDK: 665.71

Hufvudsakligen Efter Utländska Källor

Med 88 Illustrationer

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 188 Forrige Næste
I 12 något förökas. När rörledningen är färdig, afprofvas den medels en luftpump med ett tryck af en atmosfär. Att med ett brinnande ljus söka upptäcka en läcka på en rörledning måste absolut undvikas. Alla rörledningar inomhus skola förläggas på lätt tillgängliga ställen. Inom acetylenbelysningen har ett missförhållande på ett mycket obehagligt sätt gjort sig kännbart, nemligen gas- förlusten i rörledningarna, en företeelse, som visserligen också uppträder hos vanliga lysgasledningar, men som isyn- nerhet hos acetylengasen vållar svårigheter. Denna förlust är lätt att förklara dels på grund af det ökade tryck, som behöfves för att brännarne skola fungera riktigt, dels ock på grund af acetylengasens större förmåga att genomtränga alla packningar och uttorka deruti befintliga feta ämnen. Dessa gasförluster äro ingalunda små ens vid vanlig lysgas, ty man har beräknat, att t. ex. i Berlin 7 % gas utströmma ur ledningarna till ingen nytta, d. v. s. lika mycket som staden Stettins hela behof. Hos acetylengas kan man åtminstone antaga 15 % gasförlust. Det låg derför nära till hands att sysselsätta sig med denna fråga, och detuså mycket mera, som af helt naturliga skäl de nuvarande slagen af pack- ningar icke kunna hindra gasen att tränga igenom dem. De visa nemligen samt och synnerligen den bristen att icke kunna följa med de af temperaturens vexlingar framkallade volymändringarna, på samma gång som acetylengasen ge- nom att uttorka packningen åstadkommer minskning af dess volym. Den enda riktiga metoden synes bestå deruti, att man söker åstadkonjma automatisk tätning på kemisk väg. Tät- ningsmaterialet, t. ex. tjärad dref, impregneras med ämnen, som reagera mot gasens beståndsdelar på sådant sätt, att de framkalla ökning i volymen och följaktligen i vikten hos materialet, så att möjligen befintliga otätheter fyllas. Dessa ämnen reagera mot de föroreningar, som alltid uppträda både«i lysgas och i acetylengas, nemligen svafvelväten och ammoniak; för att uppnå en hastig verkan kan ledningen eventuelt före begagnandet fyllas och utsättas för högre tryck under någon tid. Om man för impregnering af det tjärade drefvet an- vänder t. ex. jernklorid löst i alkohol, sa uppstår svafvel- jern och salmiak, hvilka hafva ungefär dubbel vikt mot den använda jernkloriden med motsvarande ökning af volymen.