Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

i3i uppgifter, i de fall der den ej kunnat kontrolleras. Kost- naden för glas, vekar, strumpor etc. är icke medtagen i be- räkningen, lika litet som inkomsten af den släckta kalken, som erhålles vid acetylenbelysning. Med hänsyn till att fabrikerna för tillverkning af kal- ciumkarbid inom landet under den närmaste tiden komma att öka sin produktion och råvaran derigenom blifvit ej obe- tydligt billigare, är en utredning i afseende på priset af acetylengas gifvetvis just nu relativt mycket ogynnsam emot hvad fallet kan blifva om ett eller annat år. Hvad installationskostnaderna angå, så bero de natur- ligtvis på ledningarnas längd och de lokala förhållandena. Man kan i rundt tal säga, att en fullständig anläggning går till 20 å 30 kr. pr låga om 16 normalljus med sex timmars maximibränntid. För att en ljuskälla skall kunna erhålla största möjliga spridning, är det utrymme, som erfordras för det ifråga- varande lysämnets framställning inrättade verket af synner- lig stor vikt, ty ju mindre ett dylikt verk kan göras, dess lättare blir det att införa just detta belysningsmedel i den allmänna rörelsen. För denna jcmförelse kunna vi undvara siffror. Det är allmänt kändt, att lysgas, fettgas och elektriskt ljus nöd- vändiggöra stora anläggningar och verk, medan hela an- läggningen i fråga om sprit och fotogen är inskränkt till en enda brännare med eller utan veke och »verket» utgöres blott af en behållare för lysämnet. Afven i detta afseende står acetylengasen midt emellan de båda ytterligheterna. Huruvida det en gång i framtiden kan blifva möjligt att äfven för acetylengasen, liksom för sprit- och fotogen- ljuset, konstruera en i alla afseenden praktisk lampa, d. v. s. en enda portativ apparat, lemna vi derhän. Vi ega visser- ligen redan nu användbara lampor af detta slag, men det synes dock vara tvifvel underkastadt, huruvida de skola kunna med fördel i större omfång införas bland allmänheten.