Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning
Forfatter: Carl v. Malmborg
År: 1899
Forlag: Nordin & Josephson
Sider: 175
UDK: 665.71
Hufvudsakligen Efter Utländska Källor
Med 88 Illustrationer
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
140
Då denna viktiga fråga för acetylenindustrien vid flera
acetylenkongresser varit föremål för både grundliga och lif-
liga diskussioner, bland annat i Niifnberg 1898, der äfven
författaren af detta lilla arbete personligen var närvarande,
vilja vi för dem af våra läsare, som kunna hafva intresse
af att närmare taga kännedom om frågans närvarande läge,
referera hufvudinnehållet af det föredrag, som inledaren,
Rechtsamvalt Griinschild från Berlin, höll vid detta möte,
synnerligast som detta är sista gången denna fråga vid en
sådan kongress behandlats, oaktadt senare hållits internatio-
nella kongresser i Cannstatt och Budapest.
Herr Griinschild yttrade:
Den som vill utfärda en god förordning rörande karbid och ace-
tylengas, måste ha blicken fästad på acetylengasens nationalekono-
miska betydelse och söka undvika att öfverskatta de faror, som äro
förenade med framställningen och användningen af acetylengasen.
Acetylengasens nationalekonomiska betydelse ligger förnämligast
i möjligheten att inom landet kunna producera ett klart och billigt
ljus och att kunna sprida de förmåner, som ett sådant ljus skänker,
till sådana ställen, der icke lysgas utan väsentligen fotogen användes
som belysningsmedel. Detta är isynnerhet fallet i småstäder, köpin-
gar, å större herrgårdar, mindre jernvägsstationer och på fyrar. Om
man besinnar, att t. ex. Tyskland årligen skickar mer än 100 millio-
ner Mark till Amerika för att erhålla fotogen, så skulle acetylengas-
industrien, om den finge utvecklas utan hämmande band, tillika vara
i stånd att qvarhålla många millioner inom landet och att öppna
nya, lönande förvärfskällor för otaliga familjer. Statens myndigheter
hafva derför uppenbarligen anledning nog att med alla krafter främja
acetylenindustrien.
Denna uppgift skola myndigheterna kunna fylla så mycket förr,
ju snabbare de frigöra sig från det hittills rådande öfverskattande af
de faror, som påstås vidlåda acetylengasindustrien. Den farliga egen-
skapen att, blandad med atmosfärisk luft, blifva explosiv delar acety-
lengasen med andra hittills tillgodosedda gaser ooh ångor från flyktiga
vätskor, exempelvis lysgas, fettgas, fotogenånga, eter- och benzinångor
m. m., utan att likväl myndigheterna fördenskull lagt större hinder i
vägen för de senare gasernas och vätskornas begagnande. Skälet
ligger deri, att förordningarna med afseende på dessa gaser icke be-
handla alla teoretiskt möjliga faror, utan blott dem, som hafva större
betydelse i praktiken, och de föreskrifva säkerhetsåtgärder endast för
förekommande af de senare. Man borde gå till väga på samma sätt
med afseende på acetylengasen och icke låta skrämma sig af de ex-
plosioner, som hittills egt rum. Ty den till sina följder farligaste ex-
plosionen — i Isaaks fabrik i Berlin — uppstod som bekant af fly-
tande acetylen, som ju enligt Tyska Rikets lag angående sprängäm-
nen betraktas och behandlas såsom sprängämne och derför öfver huf-
vud taget icke kan inrymmas i de hittills utfärdade förordningarna,
hvarför den ej heller är egnad att gifva något stöd åt dessa förord-
ningars drakoniska stadganden. Öfriga acetylengasexplosioner, som