ForsideBøgerOm Acetylenbelysning : Populär Fremställning

Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

Forfatter: Carl v. Malmborg

År: 1899

Forlag: Nordin & Josephson

Sider: 175

UDK: 665.71

Hufvudsakligen Efter Utländska Källor

Med 88 Illustrationer

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 188 Forrige Næste
32 Dervarande kalksten är i motsats till de flesta andra, såsom vid Kapellshamn m. fl. ställen å Gotland, befintlig ofvan jord och således särdeles lätt åtkomlig för en rationel drift i stor skala. Att denna kalkstens utmärkt goda och jemna beskaffenhet för användning inom kalciumkarbidfabrikationen motsvarar äfven de högsta fordringar, framgår af tillgäng- liga analyser, af hvilka vi tillåta oss återgifva nedanstående, verkstäld af handelskemisterna i Stockholm och Visby*. Kiselsyra och silikater .................. 0,54— 0,79 .................................... Jernoxid och lerjord _____________________________ 0,27— 0,02 % Kalk------------------------------------ 54,63 — 55,32 % Motsvarande kolsyrad kalk ....._______________ 98,55—99,29 % ................................ Magnesia --------------------------------- 0,29— 0,53 % .................................. Fosfor ----------------------------------- spår— 0,003 % Svafvel----------------------------------- spår— 0,006 %.................................. Närvaro af större mängd magnesia och silikater i kalken nedsätter energien och verkar ytterst ofördelaktigt på den erhållna karbidens qvalitet. Den kalk, som användes t. ex. vid Niagarafallet innehåller 1,5 % magnesia, förutom andra föroreningar till mera än 1 %. Den amerikanska karbiden har derför lägre handelsvärde än den svenska. Den koks, som användes, får icke gifva för mycket aska; den vid Niagara använda lemnar omkring 7 % aska. Öfverstiger askmängden 25 å 27 %, är det öfverhufvud taget icke möjligt att framställa användbar karbid. Utom koks har man äfven försökt andra slag af kol, såsom antracit, träkol, beck, tjära m. m. Träkol lemnar en mycket ren karbid, men har den bristen, att ej obetyd- liga mängder deraf medryckas af de bortgående gaserna, hvadan det åtgår 5 å 10 % mera träkol än andra kol. Den med antracit framstälda karbiden är väsentligen underläg- sen den med träkol eller koks producerade. ________ * Vid bedömandet af en analys’ verkliga värde må man ej åtnöja sig med en analys, som verkstälts från utvalda »stuffprof», utknackade ur kalk- berget. Profvet bör vara ett s. k. »generalprof», uttaget med sprängskott, samt först efter sönderslagning och systematisk afdelning underkastats full- ständig analys af en välkänd kemist. _______________