Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning
Forfatter: Carl v. Malmborg
År: 1899
Forlag: Nordin & Josephson
Sider: 175
UDK: 665.71
Hufvudsakligen Efter Utländska Källor
Med 88 Illustrationer
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
34
Man kan också gruppera en hel sats af dylika automa-
tiskt reglerade generatorer med liten karbidfyllning omkring en
gemensam gasbehållare och låta den ena generatorn efter den
andra automatiskt träda i verksamhet, så att de förbrukade
generatorerna kunna tagas bort, rengöras oeh ånyo fyllas,
hvarigenom man erhåller en kontinuerlig gasproduktion.
Vid nästan alla gasgeneratorer begagnas såsom drifkraft
för den automatiska mekanismen antingen gasbehållarekloc-
kans stigande och fallande, som beror på större eller min-
dre förråd af gas vid samma konstanta tryck, eller ock ga-
sens variabla tryck i generatorn; ibland begagnar man ock-
så någon yttre kraft, t. ex. urverk eller tyngder, och i syn-
nerhet någon hinna eller böjlig membran, som stänger inåt
ett hermetiskt slutet luftrum, men utifrån påverkas af den
utvecklade gasens föränderliga tryck.
Vid med gasbehållare försedda acetylengasverk bör all-
tid nytt vatten tillföras karbiden (eller tvärtom), så snart
gasbehållaren är nästan tom.
Sådana anordningar böra aldrig saknas, som förebygga
ett otillbörligt högt tryck i gasbehållaren; å många appa-
rater är sörj dt för denna trygghet redan genom den anord-
ningen, att utvecklingsrummet är skildt från den yttre at-
mosfären endast genom vattenläs af tillräcklig diameter.
* *
Vi skola nu något närmare skärskåda de tre typerna.
Droppapparaterna voro de första, som användes. Kar-
biden är i regeln förlagd i en med ett antal hål försedd
korg af jernplåt, som befinner sig i gasutvecklaren, en an-
ordning, som underlättar borttagandet af kalkfällningen ur
generatorn efter slutad verksamhet.
Karbiden förtäres i regeln uppifrån och nedåt. Karbi-
dens sönderdelning och följaktligen gasutvecklingen försiggå
med stor hastighet. För att reglera vattnets inverkan på kar-
biden impregneras den senare understundom med ämnen,
som äro oemottagliga för vatten, t. ex. stearin, olja och
dylikt. A andra sidan har man också tillsatt vattnet sådana
ämnen, som visat sig vara indififerenta mot karbid, t. ex.
glykos, melass, träsprit, glycerin och saltvatten. Dessa
medel torde samtliga kunna undvaras i goda apparater.