til
Så böjas t. ex. kanterna på gavelplåten till en ångpanna på
följande sätt: plåten upphettas antingen delvis eller helt och
hållet, varpå den lägges på en lämplig läst (mall) av gjutjärn,
varefter plåtkanten med tillhjälp av träklubbor nedvikes längs
lästens sidor. Plåtkanten slår härvid i veck, vilka därpå uträ-
tas med tillhjälp av hammare. Upphettandet sker i en sär-
skild flammugn, en p 1 å t u g n '
(fig. 190). Då bränslet brinner på
rosten, slår flamman över eldstads-
bryggan och därpå över den på
ugnsbottnen liggande, för upp- Fig. 189. Taktång.
hettning insatta plåten; sedan le-
des flamman genom å ugnens främre del förefintliga öpp-
ningar in i rökkanalerna och ur dessa in i skorstenen.
Plåten vilar på å ugnsbottnen förefintliga, av eldfasta tegel
byggda upphöjningar eller klackar, varigenom flamman kan
bestryka plåten även undertill. —Vid upphettning av järn-
och stålplåtar kan stenkol användas såsom bränsle; vid
upphettning av koppar och mässingsplåtar måste härtill
användas ved.
204. Plåtar och stänger böjas i bågform medels böj-
ningsvals ar (böckningsvalsar); för böjning av plåtar
avsedda böjnirigsvalsars längd bör vara något större änplå-
Fig. 191.
Plåtbockningsvalsar.