Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
125 ning med ett stycke slipsten eller smärgel eller med något annat lämpligt ämne. Då värme ledes från skaftet ned till eggen, upphettas denna småningom och samtidigt framträda anlöpningsfärgerna. Så snart den önskade färgen framträtt, avkyles stålet i sin helhet i vatten. På detta sätt blir eggen hård och skaftet jämförelsevis mjukt. — Sådana föremål, vilka ej lika lätt kunna blankputsas, t. ex. fjädrar, anlöpas sålunda, att det till glashårt härdade föremålet doppas i olja eller talg, varpå det upphettas i ässjan, tills oljan eller tal- gen fattar eld, då det slutligen avkyles i vatten. A. Klippande verktyg och för dessa använda maskiner. 1. Saxar. 222. Saxstålen. Skärvinkeln för saxstålen är icke 90° utan vanligen endast 75—80°. Stålen äro antingen bägge rörliga eller också är det ena rörligt, det andra fast; rörelsen kan åter vara antingen rätlinig — r a m- eller parallel- saxar, eller försiggå längs en cirkelbåge — grad- eller hävstån g ssaxar. Om stålen äro cirkelformiga samt hava en roterande rörelse, kallas saxen r u 11- eller rund- sax. Vid ramsaxarna äro stålens skärande kanter raka. Om de äro parallella, så klipper saxen med ett slag ett stycke lika med saxskärets längd, och uppstår i detta fall en plötslig stöt, då stålen börja klippa; dessutom erfordras härtill stor kraft. Därför ställas stålens skärande kanter vanligen så, att de bilda en vinkel med varandra, varigenom klippandet sker små- ningom, utan stöt och med mindre kraftåtgång. Den av stå- len bildade käftvinkeln får ej vara alltför stor (ej mer än 9—14° större än friktionsvinkeln), enär föremålet annars skjutes ut ur vinkeln. — Om stålen vid en gradsax äro raka, förändras käftvinkeln under klippandet, enär den är stor i början och liten mot slutet, varav följer, att den klippande kraften måste vara större mot slutet av taget. Käftvinkeln förblir kons- tant även vid bågsaxar, om det ena (det övre) stålets kant göres krökt (i form av en s. k. logaritmisk spiral fig. 198). — Vid rullsaxar är käftvinkeln alltid densamma. Enär dia- metern för stålen till en rullsax bör vara minst 50 gånger större