Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
125
ning med ett stycke slipsten eller smärgel eller med något
annat lämpligt ämne. Då värme ledes från skaftet ned till
eggen, upphettas denna småningom och samtidigt framträda
anlöpningsfärgerna. Så snart den önskade färgen framträtt,
avkyles stålet i sin helhet i vatten. På detta sätt blir eggen
hård och skaftet jämförelsevis mjukt. — Sådana föremål,
vilka ej lika lätt kunna blankputsas, t. ex. fjädrar, anlöpas
sålunda, att det till glashårt härdade föremålet doppas i olja
eller talg, varpå det upphettas i ässjan, tills oljan eller tal-
gen fattar eld, då det slutligen avkyles i vatten.
A. Klippande verktyg och för dessa använda maskiner.
1. Saxar.
222. Saxstålen. Skärvinkeln för saxstålen är icke
90° utan vanligen endast 75—80°. Stålen äro antingen bägge
rörliga eller också är det ena rörligt, det andra fast; rörelsen
kan åter vara antingen rätlinig — r a m- eller parallel-
saxar, eller försiggå längs en cirkelbåge — grad- eller
hävstån g ssaxar. Om stålen äro cirkelformiga samt
hava en roterande rörelse, kallas saxen r u 11- eller rund-
sax. Vid ramsaxarna äro stålens skärande kanter raka. Om
de äro parallella, så klipper saxen med ett slag ett stycke lika
med saxskärets längd, och uppstår i detta fall en plötslig stöt,
då stålen börja klippa; dessutom erfordras härtill stor kraft.
Därför ställas stålens skärande kanter vanligen så, att de bilda
en vinkel med varandra, varigenom klippandet sker små-
ningom, utan stöt och med mindre kraftåtgång. Den av stå-
len bildade käftvinkeln får ej vara alltför stor (ej mer än 9—14°
större än friktionsvinkeln), enär föremålet annars skjutes ut
ur vinkeln. — Om stålen vid en gradsax äro raka, förändras
käftvinkeln under klippandet, enär den är stor i början och
liten mot slutet, varav följer, att den klippande kraften måste
vara större mot slutet av taget. Käftvinkeln förblir kons-
tant även vid bågsaxar, om det ena (det övre) stålets kant
göres krökt (i form av en s. k. logaritmisk spiral fig. 198). —
Vid rullsaxar är käftvinkeln alltid densamma. Enär dia-
metern för stålen till en rullsax bör vara minst 50 gånger större