Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

146 vinkeln således 55—85°. — Av olika vid metallarbeten an- vända borrar må nämnas: s p e t s b o r r e n (fig. 226 a), vars skärande kanter med varandra bilda vinkeln u, som är 80—120°. För mjuka metaller lämpar sig en mindre, för hårda metaller en större spetsvinkel bäst. Enligt experimen- tella undersökningar är en vinkel av 116° den fördelaktigaste. Skärvinkeln är här vanligen 90°; för att få denna mindre, insli- pas en fördjupning alldeles invid eggen (fig. c). Borrspetsen, där de slipade sneda ytorna sammanfalla, bildar en rät linje, vilken ej skär metallen, utan prässar denna åt sidan, på detta fig. 22b. Vid metallarbeten använda borrar. sätt ökande motståndet, varför matningen erfordrar mera kraft. Av denna orsak får stålets blad ej vara tjockt. — Drillborren b, som användes vid borrning av mindre hål och kan kringvridas åt vartdera hållet, slipas på vardera sidan, varigenom skärvinkeln blir större än 90°. En borr av detta slag lösgör således fin spån, på samma sätt som en skava- re. —- Även spiralborren f påminner om spetsborren. En spiralborr är lätt att slipa. ■ Skärvinkeln förblir härvid all- tid densamma, den är något så när lika med skruvlinjens stigningsvinkel, vilken vanligen är 62°. Spetsvinkeln åter är vanligen 116°. Dessutom avgå spånorna lätt längs gän- gorna. Även erhåller man vid borrning med spiralborr ett noggrant runt och rakt hål, då borren är sj älvförande.—På