Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
146
vinkeln således 55—85°. — Av olika vid metallarbeten an-
vända borrar må nämnas: s p e t s b o r r e n (fig. 226 a),
vars skärande kanter med varandra bilda vinkeln u, som är
80—120°. För mjuka metaller lämpar sig en mindre, för
hårda metaller en större spetsvinkel bäst. Enligt experimen-
tella undersökningar är en vinkel av 116° den fördelaktigaste.
Skärvinkeln är här vanligen 90°; för att få denna mindre, insli-
pas en fördjupning alldeles invid eggen (fig. c). Borrspetsen,
där de slipade sneda ytorna sammanfalla, bildar en rät linje,
vilken ej skär metallen, utan prässar denna åt sidan, på detta
fig. 22b. Vid metallarbeten använda borrar.
sätt ökande motståndet, varför matningen erfordrar mera
kraft. Av denna orsak får stålets blad ej vara tjockt. —
Drillborren b, som användes vid borrning av mindre
hål och kan kringvridas åt vartdera hållet, slipas på vardera
sidan, varigenom skärvinkeln blir större än 90°. En borr av
detta slag lösgör således fin spån, på samma sätt som en skava-
re. —- Även spiralborren f påminner om spetsborren.
En spiralborr är lätt att slipa. ■ Skärvinkeln förblir härvid all-
tid densamma, den är något så när lika med skruvlinjens
stigningsvinkel, vilken vanligen är 62°. Spetsvinkeln åter är
vanligen 116°. Dessutom avgå spånorna lätt längs gän-
gorna. Även erhåller man vid borrning med spiralborr ett
noggrant runt och rakt hål, då borren är sj älvförande.—På