Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

157 svarvning (fig. 255), eller också snett emot rotationsaxeln, varvid erhållas föremål av konisk form—■ konsvarvning (fig. 256). Vid plansvarvning rör sig stålet vinkelrätt mot rotationsaxeln, varvid man erhåller en plan yta (fig. 257). U r s v a r v n i n g kalias svarvningen, då stålet rör sig längs inre sidan av ett ihåligt arbetsstycke (fig. 258). Stålet bör härvid vara krökt — krokstål. Vid e 11 i p s-s v a r v n i n g och vid svarvning av orunda arbetsstyck en (passig-svarvning) rör sig stålet, utom parallellt med ro- tationsaxeln, även fram och åter i riktning vinkelrätt mot axeln. Fig. 259 framställer tillvä- gagångssättet vid svarvning av lock till elliptiska man- hål på ångpannor. Stålet erhåller sin fram- och återgå- ende rörelse från schablonen S så- lunda, att sliden, som tjänar såsom blonen S. Schablonens rotationshastighet är densamma som arbetsstyckets. Stålet rör sig således efter schablonen, bil- dande ett föremål av elliptisk form. Om schablonens rota- tionshastighet vore dubbelt större, så skulle man erhålla ett fyrkantigt föremål med avrundade hörn. 252. Svarvar. De vanligaste svarvarna äro d u b b- ocli p a t r o n-svarvarna. Vid en dubbsvarv (fig. 260) fästes arbetsstycket mellan tvenne spetsar eller dubbar, av vilka den ena är fäst å spindeldockan S, den andra å löpdockan R. Arbetsstyckets ändar förses därför med insvarvade koniska fördjupningar eller centra, i vilka svarvdubbarna nog- grant passa, och vid dess ena ända fästes en m e d b r i n- g a r e (fig. 262), mot vars motsatta ända en tapp på den s. k.