Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
189 glödgat järn. T. ex. vid hoplödning av ändarna på en band- såg filas dessa till tunna, så att lödfogen erhåller samma tjocklek, som det övriga sågbladet; därpå passas ändarna ihop och fastklämmas i en särskilt konstruerad hållare; slag- lod och borax anbringas på fogen, varpå denna prässas med en tjockbackad tång, vars backar upphettats till glödning, tills slaglodet smälter och rinner in i fogen; efter svalnandet bortfilas allt överflödigt slaglod. 296. Limning förekommer huvudsakligast vid trä- arbeten. Limning och lödning likna varandra däri, att man vid vardera betjänar sig av ett bindamne, som i flytande tillstånd anbringas i fogen och sedan, då det hårdnar, sam- manbinder kropparna. — Vanligt snickarlim, som fram- ställes av skinnavfall m. m. dyl. genom kokning, förekom- mer i handeln i form av torra skivor. Dessa sönderbrytas först och läggas i kallt vatten, vari de mjukna till en geléartad massa, därvid upptagande c:a 4—6 gånger sin egen vikt vat- ten. Härefter upphettas geléet till kokpunkten. Om lim- met upphettas högre än till 1'00° C, försämras dess bindnings- förmåga. Av denna orsak användas limpannor, vilka passa in i en annan, något större vattenpanna. Vattnet kan ej i öppet kärl upphettas över 100° C. Dessutom håller sig en limpanna av denna konstruktion längre varm. Fogarna bestrykas med det heta limmet, trästyckena läggas snabbt på sina plat- ser och prässas emot varandra med tillhjälp av limknektar, med skruv tvingar, eller på annat lämpligt sätt. Bäst häfta trästyckena vid varandra, om deras fibrer gå i samma rikt- ning. Mjuka träslag fästa bättre än hårda, enär mjukt trä är mera poröst och det i porerna inträngande limmet åstad- kommer en fastare förbindning. På hårt trä hyvlas fogytorna vanligen ojämna med en tandhyvel, enär limmet bättre fäs- ter vid en grov, ojämn yta, än vid en slät. Vanligen uppvär- mas fogytorna innan de bestrykas med lim; på detta sätt blir nämligen limningen hållbarare. Kådiga ytor bestrykas före limningen med sprit, som upplöser kådan. — Limmets bin- dande förmåga kan ökas genom att tillsätta det med mjölar- tade ämnen, t. ex. krita, bly-ochzinkvittm. m. — Vanligt snic- karlim har ej någon nämnvärd motståndskraft mot fukt. Om vanligt lim tillsättes med en lämplig kvantitet linolje-