Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

204 varken koppar eller zink kunna frigöras annat än genom kemiska processer. 318. Malmer. Metallerna förekomma sällan i rent tillstånd i naturen. Vanligen uppträda de i förening med andra ämnen, syre, svavel, fosfor, silicium, andra metaller m. m. Sådana i naturen förekommande metallföreningar, vilka innehålla någon metall i sådan mängd och i sådan förening, att det ekonomiskt lönar sig att ur dem avskilja metallen, kallas malmer. 319. Metallurgi är den vetenskap, som behandlar de kemiska och mekaniska processer, medels vilka metallerna kunna utvinnas ur sina malmer eller andra föreningar. 1. Järn. 320. Järnets indelning. Det vanliga, i praktiken förekommande järnets egenskaper påverkas mest av kolhal- ten. Kolet är, liksom övriga ämnen, vanligen upplöst i järnet och bildar alltså med detta en legering. Allt efter kolhalten variera järnets egenskaper betydligt, såsom av det följande framgår. —- Kemiskt rent järn framställes nog,- men det har ingen teknisk användning. Järnet indelas, med avseende å dess egenskaper och sättet, på vilket det framställts, i följande huvudarter: Lättsmälta, icke smidbara arter: I. Tackjärn. Kol ingår i järnet även i form av grafit: Svårsmälta, sniidbara arter: II. Smidbart järn. Kan ej härdas i nämn- värd grad: A. Smidesjärn. Kan väl härdas: B. Stål. A. Grått tack- järn (gjut- Har vid Ar vid Har vid Är vid järn). Kolet framställ- framställ- framställ- framställ- helt och hål- ningen deg- ningen i fly- ningen deg- ningen i fly- let i legering artad kon- tande form. artad kon- tande form. med järnet: sistens. In- Innehåller sistens. In- Innehåller B. Vitt tack- nehåller ej slagg. nehåller ej slagg. järn (välltack- järn). slagg. a) Välljärn. b) Götjärn. slagg. a) Vällstål. b) Götstål.