Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

221 nickel o. s. v.; mangan tillföres först då insatsen smultit). Deglarna Läckas med lock, det å dessa befintliga hålet till- slutes med en lerpropp och fogarna tätas med lera, varpå deglarna insättas i smältugnen. Efter 3—4 timmar har inne- hållet i deglarna smultit och begynner häftigt koka. Sedan kokningen avstannat, få deglarna ännu någon tid stå i ugnen, så att gaserna hinna fullständigt avgå ur stålet, som då ej mera »puttrar» i degeln. Före gj utningen kan stålet under- sökas sålunda, att en tunn järnten genom öppningen å degel- locket instickes i detsamma. Om den vid tenen fastnande slaggen är Ijusbrun till färgen, är stålet gott. Stålets kol- halt ökas något genom från degeln upplöst grafit, men i övrigt förblir det oförändrat till sin sammansättning. - - Om. aluminium skall tillsättas, vilket sker, om man önskar erhålla tätare stål, så bör stålet först uppsamlas i en större gjutskänk, vari även aluminium tillsatsen införes, och varifrån stålet sedan ingjutes i gjutformarna. 346. Mit is-järn kallas ett speciellt slag av mjukt degel-götjärn. Smältningen av detta företages i särskilda ugnar, varvid nafta användes som bränsle, emedan en hög temperatur uppnås lättare med detta än med något annat bränsle. Mitisjärn användes, till seg järnplåt, varav leksa- ker, dosor m. m. framställas genom tryckning. 347. Bessemer-metoden. Vid Bessemer-färskning avlägs- nas kolet, såsom tidigare (§ 338) omnämnts, direkt genom inverkan av luftens syre, varvid luf t prässas genom det smälta järnet. Denna färskningsmetod har uppkallats efter sin uppfinnare, engelsmannen Henry Bessemer, som uppfann densamma år 1855. Egentligen infördes meto- den av svensken F. Göransson. — Härvid begagnas tackjärn med högst 0,1 % fosfor och ännu minche svavel, emedan dessa ämnen ej kunna avlägsnas vid användandet av den vanliga, s. k. sura Bessemer-metoden, utan bliva de kvar i järnet och förringa sålunda dettas goda egenskaper. Tackjärn, som innehåller c:a 3,5—4- % kol, 1—2 °/0 kisei och 0,5—2 % mangan, nedsmältes i en kupol- ugn eller också kan det uttappas från en masugn (§ 330) längs en ränna direkt i det s. k. B e s s e m e r-p ä r o n e t (-ko n- v e r t o r n). Denna har formen av ett päron, är gjord av järn-