Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
243
å dess yta om isblommor påminnande figurer. Då man gnider
tenn mellan fingrarna, kan en egendomlig lukt iakttagas.
I köld förvandlas en del tennsorter småningom till grått mjöl
(tennpesten); orsaken härtill ännu outredd. — Tennets speci-
fika vikt är 7,2—7,3. Dess smältpunkt ligger lågt, näml. vid
230° C. Det kokar vid 1700° C. Tenn är ganska mjukt, mjukare
än guld, men hårdare än bly. Det är i hög grad tänjbart
och kan utvalsas till tunna blad (stanniol) med en tjocklek
av blott 0,008—0,2 mm. Tennet kan bäst uttänjas vid en tem-
peratur av 100° C. och kan då utdragas till fin tråd. Vid
200° är det sprött, så att det, om det utsattes för slag, smulas
sönder till grova korn. Sålunda kunna stora tenntackor
sönderkrossas. Tenn är jämförelsevis lätt att gjuta, och
dess gjutbarhet ökas genom tillsats av bly, vilket samtidigt
ökar dess hårdhet och hållfasthet. Tenn motstår väl inver-
kan av luft och fukt samt svaga alkaliska och sura vätskor.
Det löses däremot lätt i kungsvatten, (en blandning av salt-
syra och salpetersyra) i varm, koncentrerad saltsyra och
svavelsyra samt vid kokning i alkalier. I smält tillstånd
överdrages dess yta snart med tennaska (oxid).
393. Tennets användning. På grund av sina
goda egenskaper användes tennet, trots dess höga pris, till
flere ändamål: till hushållskärl och husgerådssaker, olika
kemiska apparater, destilleringsapparater, leksaker, tenn-
folium för inpackning av te, tvål m. m., till förtenning av
koppar- och järnkärl, till speglar, legeringar, orgelpipor in.
m. Ännu användes det till prydnader, t. ex. till s. k. Fahlun-
diamanter (tennbriljahter), vilka framställas sålunda, att
en slipad, med figurer försedd glasbit doppas i smält tenn,
varvid ett tunnt tennskikt fastnar på glaset. Den sida av
tennet, som därvid legat mot glaset, blir starkt glänsande
och glittrande, som om den vore slipad.
394. I handeln förekommer tennet i form av tackor,
stänger, plåt och granal. Tennet benämnes vanligen efter
fyndorten, t. ex. Bangka-, Billiton-, Malakkatenn. Det re-
naste tennet erhålles från de asiatiska länderna. De vanli-
gaste i tennet förekommande biämnena äro arsenik, antimon,
bly, koppar, wismut och järn. Engelskt tenn innehåller
99,77 % tenn, 0,2 % koppar, något järn och andra ämnen.