Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
256 64,78 % koppar, 29,5 % zink, 1,7 % aluminium, 1,7 % järn samt 2,22 % tenn och antimon. Durana-metallen är lätt att smida även i upphettat tillstånd, och äger den stor mot- ståndskraft mot kemisk inverkan, dessutom är den seg och hård; den användes, på grund av dessa sina egenskaper, bl. a. till knivar i s. k. holländare. 431. Till mässingsplåt, -tråd och -rör användes en särskild legering, som bör vara fullständigt fri från främ- mande ämnen och som innehåller c:a 27—30 % zink. För detta ändamål avsedd mässing nedsmältes i grafitdeglar och gjutes mellan tvenne järnplattor. Därpå skäres den sålunda erhållna plattan i remsor, vilka utdragas till tråd, eller också utvalsas den till plåt. 432. Tombak eller rödmetall. Tombak kallas mässing, innehållande mindre än 18 % zink; vanligen är zinkhalten 8—18 %, ibland endast 2%. Av denna orsak är denna legering röd till färgen; den är i hög grad tänjbar, således även lätt smidbar; den är dyrare än mässing. Den är allmänt använd på grund av sin mjukhet, sin stora tänjbar- het och sin vackra, guldliknande färg. Föremål av tombak likna mycket guld; vanligen förgyllas de dessutom. Full- ständigt guldliknande färg har följande legering, kallad se mil or, vilken innehåller 79,i % koppar, 7,8 % zink och 13,1% tenn. S. k. pariser, t a 1 m i g u 1 d innehåller 89,(55% koppar, 9,32% zink och 1,03% guld. Av tombak gjutas vanligen konstverk. I maskinindustrin användes en legering, som -egentligen kallas rödmetall och som inne- håller 89,03% koppar, 7,82% zink och 2,44% tenn; av denna metall gjutas ventiler, kranar m. m. b. Koppar-tenn-legeringar. 433. Koppar-tenn-legeringarna kallas bronser. Van- lig brons 1'ramställes antingen i deglar eller i flammugn. Tennet gör, såsom redan nämnts, legeringen hårdare, mera hållfast och lättare gjutbar samt förlänar den vac- ker klang och färg, men gör den samtidigt sprödare. Zink användes som tillsats, huvudsakligast i brons, avsedd till konstverk; den ökar gjutbarheten, så att legeringen