Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
.325 av stången q, som verkar på kuggsegmentet r, vilket i sin tur ingriper i ett å ena ändan av sliden sittande kugghjul. Den i cylindern befintliga luften förnyas ständigt därigenom, att det genom öppningen s inströmmar luft då kolven d rör sig nedåt, medan den överflödiga luften åter kan avgå genom ventilen t, då kolven rör sig uppåt. Den del, varå ventilen t anbragts, kan efter behov inställas på större eller mindre höjd. Ty om kolven blir utsliten ocli begynner läka, flyttas venti- len t lägre ned, så att den tidigare avstänger öppningen, varigenom mera luft inströmmar i cylindern i stället för den genom läkning avgående. 548. I detta sammanhang må ännu den s. k. t u m m- eller lyftarmhammaren nämnas, där penet lyftes av en i penstången ingripande lyftarm eller tumme (nock), som sitter på en snabbt roterande axel. En mot ändan av penet tryckande stark fjäder driver detta nedåt. De användas vid drivning av plåt, för huggning av filar (§ 257) o. s. v. Slagan- talet är c:a 300-—400. H. Smidesprässar och tryckverk. 549. Såsom redan nämnts (§ 528), vidlådes maskinhamma- ren as verkningssätt-av flere olägenheter, vilka i synnerhet göra sig gällande vid smidning av grova arbetsstycken. Härvid kunna nämligen endast ånghammare komma i fråga. Dessa måste byggas mycket stora, för att slaget skall verka även på arbetsstyckets inre partier; i synnerhet är detta viktigt vid smidning av stora stålblock, enär stålets grova kristallei genom bearbetningen bliva finare och finkristalliniskt stål åter är av bättre kvalitet än grovkristalliniskc. Dock blii järnet aldrig homogent, då det smides med tillhjälp av hammare. Smidesprässarna arbeta med en långsam, tryckande rörelse, varigenom kraftens inverkan blir kännbar genom hela arbetsstycket och materialet utsättes för jämn bearbetning, dessutom blir den formförändring, som åstaclkomnies genom en prässhing, mycket större än den, som kan åstadkommas genom ett hammarslag. Denna sistnämnda omständighet är av vikt i synnerhet vid framställning av massai liklai, härvid kan arbetsstycket oftä prässas färdigt t. o. m. med en enda prässning. — (Såsom ett exempel på smidesprässärnas