Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
.325
av stången q, som verkar på kuggsegmentet r, vilket i sin tur
ingriper i ett å ena ändan av sliden sittande kugghjul. Den
i cylindern befintliga luften förnyas ständigt därigenom, att
det genom öppningen s inströmmar luft då kolven d rör sig
nedåt, medan den överflödiga luften åter kan avgå genom
ventilen t, då kolven rör sig uppåt. Den del, varå ventilen t
anbragts, kan efter behov inställas på större eller mindre höjd.
Ty om kolven blir utsliten ocli begynner läka, flyttas venti-
len t lägre ned, så att den tidigare avstänger öppningen,
varigenom mera luft inströmmar i cylindern i stället för den
genom läkning avgående.
548. I detta sammanhang må ännu den s. k. t u m m-
eller lyftarmhammaren nämnas, där penet lyftes
av en i penstången ingripande lyftarm eller tumme (nock), som
sitter på en snabbt roterande axel. En mot ändan av penet
tryckande stark fjäder driver detta nedåt. De användas vid
drivning av plåt, för huggning av filar (§ 257) o. s. v. Slagan-
talet är c:a 300-—400.
H. Smidesprässar och tryckverk.
549. Såsom redan nämnts (§ 528), vidlådes maskinhamma-
ren as verkningssätt-av flere olägenheter, vilka i synnerhet göra
sig gällande vid smidning av grova arbetsstycken. Härvid
kunna nämligen endast ånghammare komma i fråga. Dessa
måste byggas mycket stora, för att slaget skall verka även
på arbetsstyckets inre partier; i synnerhet är detta viktigt
vid smidning av stora stålblock, enär stålets grova kristallei
genom bearbetningen bliva finare och finkristalliniskt stål
åter är av bättre kvalitet än grovkristalliniskc. Dock blii
järnet aldrig homogent, då det smides med tillhjälp av
hammare. Smidesprässarna arbeta med en långsam, tryckande
rörelse, varigenom kraftens inverkan blir kännbar genom hela
arbetsstycket och materialet utsättes för jämn bearbetning,
dessutom blir den formförändring, som åstaclkomnies genom
en prässhing, mycket större än den, som kan åstadkommas
genom ett hammarslag. Denna sistnämnda omständighet
är av vikt i synnerhet vid framställning av massai liklai,
härvid kan arbetsstycket oftä prässas färdigt t. o. m. med
en enda prässning. — (Såsom ett exempel på smidesprässärnas