Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

355 överdrages med bladguld, vilket medels en polerpinne fast- prässas vid kopparplåten; därefter pålägges ett nytt lager blad- guld o. s. v., tills guldskiktet erhållit tillräcklig tjocklek, därpå utvalsas plåten till tunnare. Guldskiktets tjocklek är vanli- ge11 1/ioo av kopparplåtens tjocklek. ■— Tenn och bly, vilka smälta, innan de begynna glöda, fästa vid varandra, om de valsas tillsamman i kallt tillstånd. Man kan även gjuta tenn på en rengjord blyplåt och därpå utvalsa den sålunda sam- mansatta plåten. — Med nickel överdragen järn- och stålplåt användes mycket till kokkärl. Enär järnet lätt oxideras, så bör det skyddas väl, för att nickelskiktet skall fästa vid jär- net. Vardera plåten renslipas så omsorgsfullt som möjligt samt bestrykes därpå med boraxvatten och upphettas till vitglöd, varpå de hastigt ihopsmidas eller ihopvalsas. — Sammansatt stål- och järnplåt användes till pänningeskrin, kassaskåp m. m. s.; den på yttre sidan kommande stålplåten härdas, för att den skall kunna motstå skärande verktyg, den på inre sidan kommande mjuka järnplåten gör plåten seg mot slag. —Sammansatt stål-järn användes även till bett för träbearbetningsmaskiner (§ 214) samt till plogbillar, var- vid stålet vanligen anbringas på båda sidorna om en mju- kare järnkärna. -—- Sammansatt koppar-stål användes till stora mjölkbehållare. 2. Stång= och profiljärn. 595. Stångjärn kallas i allmänhet järn med kvadratisk, rektangulär eller cirkelformig genomskärning. Allt järn, vars tvärsnittsyta har någon annan form, kallas profiljärn. 596. 'Stång- och profiljärn framställes vanli- gen i tvenne valsinrättningar, i det att järnet först bearbetas i ett grovvalsverk, vari stängerna erhålla sin blivande unge- färliga form, varpå de erhålla sin slutliga form i finvalsver- ket. I grovvalsverket sker den huvudsakliga uttänjningen av stängerna, valsarna äro vanligen öppna och kalibrarna ha därför erhållit formen av spetsbågar (spetsbågskalibrar), vilken form bäst uttänjer stången utan att förorsaka alltför starkt sidotryck. Kalibrarna på eftervalsarna äro oftast slutna, och deras form förändras småningom, tills vanligen de två sista kalibrarna fullständigt motsvara det blivande profil-