Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

53 bättre än de vanliga hållas i träet. — För att kunna dela mo- dellen i lämpliga delar så, att den lätt kan upptagas ur san- den, bör modellsnickaren även förstå sig på formning. Om mo- dellen är rätt delad, har gjutaren lätt att förfärdiga även en invecklad form. Sålunda är t. ex. den i fig. 126, sid. 67, av- bildade rörmodellen delad i två hälfter, och dessutom är det ena grenrörets fläns löstagbar. Å den i fig. 93 framställda |_|- formiga pjesen äro listerna 1 vid kanterna lösa, så att själva modellen först upptages ur sanden, medan listerna stanna i formen och först efteråt uttagas. — En prismatisk modell kan ej uttagas utan att formen skadas. Därför göras ett så- dant föremåls väggar något sneda, så att de lättare »släppa» sanden. — Modellerna bestrykas med något ämne, som gör ytorna släta, så att de lätt lossna.ur sanden. 110. Om man har att gjuta ett ihåligt föremål, måste å modellen vanligen ännu anbringas s. k. kärncentra (kärnmärken), vilkas uppgift , . är att bilda spår i formen, i vilka ändarna på kärnan in- mn« passas och vilka således be- (— j p f stämma dennas läge och stöda | kL™. densamma. För att gjutaren ‘HIHlIlPlIir wt ' lättare skall märka dessa kärncentra, målas de svarta. Likaså utmärkes kärnans form Fis- 94- Mode11 tlU ventilhus. med svart å modellens plana delyta. Fig. 94 visar modellen till ett ventilhus med kärn- centra och kärnans konturer målade på modellen. 111. Numera målas modellerna till gjutjärnsföremål med grå färg och modellerna till mässings- (metall-) föremål med gul färg, samt de ytor, som skola bearbetas, i sin tur med röd färg. Vid en del gjuterier målas de delar, i vilka gjutmetallen bör vara tätast, och vilka således vid gjutningen skola komma nederst, med vit färg. De nedersta partierna av gjutgodset bli nämligen tätare vid gjutningen än de högre upp belägna, i vilka blåsor, slagg o. a. orenligheter samlas. 112. Vid förfärdigandet av en modell bör ännu iakttagas, att densamma ej får hava spetsiga hörn eller vi n k- 1 a r, utan måste dessa avrundas, enär gjutspänningarna här