Officiel Fører
Paa Den Nordiske Industri, Landbrugs- Og Kunst-Udstilling 1888 Samt I Kjøbenhavn Og Omegn

KJÖBENHAVN. ■jöbenhavn, Danmarks hufvudstad och säte för konungen och regeringen, har omkring 350,000 invånare, då man med- räknar de 35,000, som tillhöra Frederiksbergs kommun, hvilken är sammanvuxen med sjelfva staden. Kjöbenhavn har om- kring 600 gator, 25 torg och ôppna plåtser samt ungefar 12,500 hus och ligger på omse sidor om det mellan Sjælland och Amager löpande, djupa sundet, hvilket bildar en förträfflig hamn, och från hvilket Nyhavn och Slotsholmens kanal sträcka sig in i äldre delen af staden. Den sistnämnda kanalen omsluter fullständigt »Slotsholmen«, stadens historiska utgångspunkt, där dess grundläggare, biskop Absalon, upp- förde sin borg, och der nu ruinerna af Kristiansborgs slott stå som ett minne af de olika konungaborgar, hvilka under tidernas lopp har uppförts. Mot landsidan bildar den aldre staden nästan en half- cirkel med en diameter af omkring 10,700 fot; denna del omgafs anda in i våra dagar af de vallar, från hvilka Kjöbenhavns borgare 1659 tillbakaslogo svenskarnes anfall under Karl X Gustaf. Val- larne aro nu nästan fullständigt raserade, och i deras ställe har man anlagt en bred bulevard, kring hvilken rest sig ett nytt, vål bygdt kvarter, som bildar ofvergången från sjelfva staden till dess for- stader. Kjöbenhavn kan delas i följande delar: den gamla staden, utgörande vestra delen och hufvudsakligen strackande sig från Slots- holmen till en af Gothersgaden och Nyhavn bildad, rät linie, har med sina mänga, jemförelsevis trånga och oregelbundna gator en egen, lätt märkbar prägel. Frederiksstaden, den nordöstra delen, mellan nämnda linie och redden, är anlagd af Frederik V och ut- märker sig genom sina långa, raka och breda gator; den kan be- tecknas som stadens mest aristokratiska del. Kristianshavn ligger på ön Amager och är förenad med den egentliga staden genom