Officiel Fører
Paa Den Nordiske Industri, Landbrugs- Og Kunst-Udstilling 1888 Samt I Kjøbenhavn Og Omegn
År: 1888
Forlag: H. Hagerups Forlag
Sted: Kjøbenhavn
Sider: 651
UDK: Rum 914
Med Mange Illustrationer Og Kort
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
80
konungen och drottningen och år genom gång öfver kolonnaden
förenadt med det förra »Kristian VII:s palais«, hvilket efter
Kristiansborgs brand är inrättadt till fest- och receptionslokaler.
Här finnas tronsalen och riddarsalen. Till det kungliga palatset
stöter i Amaliegade »det gule Palais«, hvilket bebos af prins
Valdemar ooch prinsessan Marie. Midt emot det kungliga palatset
ligger, på motsatta sidan af Amalienborg plads, det af kron-
prinsen och kronprinsessan bebodda. Det fjerde palatset användes
for utrikesministeriets och kabinettsekretariatets räkning. På plat-
sen rycker vaktparaden upp hvarje dag kl. 1.
Konung Georgs palats i Bredgade beboddes förut af arf-
prinsessan Caroline, Frederik VI:s dotter, efter hvars död det in-
köptes af grekiske konungen. Efter slottsbranden har »höjesteret«
sina lokaler dår.
Charlottenborgs slott, uppkalladt efter Kristian V:s gemål
Charlotte Amalie, byggdes 1672—73. Den omkr. 170 fot långa
hufvudfasaden år vånd mot Kongens Nytorv, under det att den
omkr. 210 fot långa sidofasaden vetter åt Nyhavn. Slottet år nu
upplåtet at konstakademien (se vetenskapliga institutioner). Thor-
valdsen bodde hår från sin hemkomst ifrån Italien till sin död den
24 mars 1842. Hans atelier var belågen i den öfver gården lig-
gande byggnad, som nu begagnas som genomgång till den bakom
Charlottenborg belågna konstutställningsbyggnaden. Denna senare
uppfördes 1882—83 som lokal for de årliga konstutstållningarne
(se museer och samlingar).
Prinsens palais (se museer och samlingar).
KYRKOR.
Mycket gamla eller i arkitektoniskt afseende synnerligen prakt-
fulla kyrkobyggnader eger Kjobenhavn icke; ej heller finnes hår
något i forbållande till stadens storlek betydligt antal sådana. På
de senare åren har man likvål sökt råda bot på kyrkobristen, så
att staden nu fått flere nya, vackra kyrkor, under det att upp-
förandet af ytterligare andra påtånkes eller forberedes.
Frue kirke
intager främsta platsen bland hufvudstadens kyrkor, icke genom sitt
yttre, hvilket är högst tarfligt, utan genom de hårliga prydnader,