Officiel Fører
Paa Den Nordiske Industri, Landbrugs- Og Kunst-Udstilling 1888 Samt I Kjøbenhavn Og Omegn
År: 1888
Forlag: H. Hagerups Forlag
Sted: Kjøbenhavn
Sider: 651
UDK: Rum 914
Med Mange Illustrationer Og Kort
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
95
föreställer bergspredikan, år målad på sjelfva kyrkomuren, hvilket
ar mycket effektfullt.
Marmorkirken
i Bredgade ar visserligen ännu icke färdigbyggd, men närmar sig
likval nu sin fullbordan, sedan den i 125 ar stått som ruin.
Grundstenen lades den 30 oktober 1749 af Frederik V vid Olden-
borgska konungahusets 300-årsjubileum, och så praktfull skulle
kyrkan blifva, att dess like icke skulla finnas utom Italien. Men
1770 hade redan byggnadsarbetet, som forestods af den franske
arkitekten Jardin, kostat 741,301 rdr. courant, och därmed var det.
slut både med penningarne och arbetet. Kyrkan stod nu ofull-
bordad, till dess etatsrådet Tietgen 1874 inkôpte denna och kring-
liggande plats for 200,000 kronor. På båda sidor af platsen upp-
fördes därefter byggnader i en bestämd stil, och de genom försälj-
ning af tomterna influtna medlen användes till kyrkans fullbordande.
Kyrkan har nu blifvit täckt med en kupol, hvars diameter blott år
några få fot mindre ån Peterskyrkans i Rom. På balustraden kring
kyrkans ofre del åro uppstålda 16 statyer i zink af kyrkofåder.
En annan ruin år Nicolai tårn, den sista återstoden af den
skona Nikolai kirke, dår evangelium först predikades i hufvudsta-
den, och som forstordes vid Kjöbenhavns brand den 5 juni 1795.
Emellertid år man betånkt på att åter uppföra kyrkan. Tilis vidare
begagnas tornet som hufvudstation for brandtåren; i dess inre finnes
. ett normalur och från dess platform nedfålles dagligen kl. 1 en tid-
kula. En modeil af kyrkan och tornet finnes på utställningen.
På platsen vid tornets fot, dar förut kyrkan och kyrkogården
lågo, år nu en rad af slagtarboder.
Till statskyrkan höra vidare: Vartov kirke, forenad med stif-
telsen Vartov, och af intresse dårigenom, att det var hår, som
N. F. S. Grundtvig samlade sina anhångare omkring sig, hvarför
den åfven efter hans död i synnerhet besökes af »Grundtvigianerna« ,
Citadels kirken, belågen i Kastellet;
Frederiksberg kirke, en liten inbjudande byggnad, påmin-
nande om en kyrka på landet. På kyrkogården ligga Adam Oehlen-
schläger och flere af hans berömda samtida begrafna.
Emaus kirken år kyrka for diakonisstiftelsen på Irede-
riksberg.
Dessutom har hufvudstaden en mångd kyrkobyggnader, uppförda.