Officiel Fører
Paa Den Nordiske Industri, Landbrugs- Og Kunst-Udstilling 1888 Samt I Kjøbenhavn Og Omegn
År: 1888
Forlag: H. Hagerups Forlag
Sted: Kjøbenhavn
Sider: 651
UDK: Rum 914
Med Mange Illustrationer Og Kort
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
99
hvars forgylda kupoler folkhumorn liknat vid upp- och nedvanda
radisor. Kyrkans inre ar praktfallt.
S:t Albans kirke, den engelska kyrkan i Esplanaden, upp -
förd hufvudsakligen af kalksten i engelsk-götisk stil.
Det katolska S:t Knuds kapel, Ny Kongensgade 17.
Katolsk-apostolisk menigheds kirke, hörnet af G-yl-
denlôvesgade och Nörresögade, midt for Klampenborgsstationen.
Metodistkirken i Rigensgade.
Kristuskapellet vid Baggesensgade begagnas af baptistfor-
samlingen.
S:t Martinskirken, uppfôrd vid Vodrofsvej af den evange-
lisk-lutherska forsamlingen.
Lärda och vetenskapliga
institutioner.
Den del af staden, som gransar till Frueplads och universitetet,
och som består af Studiestræde, S:t Pederstræde, Nörregade, Kry-
stalgade och Skindergade, bildar liksom ett eget, studentverlden till-
hörande kvarter, i hvilket de flesta, for denna afsedda institutioner
aro samlade. I de nämnda gatorna bor också ett stort antal af de
studerande, och här aro de kaféer, som dessa företrädesvis besöka,
belägna. Har ligger äfven midt emot universitetet, Metropolitan-
skolen, statens latinskola, under det att flere af hufvudstadens
stôrre privatskolor ha sina lokaler vid Nørregade.
Det mest framtradande partiet i detta kvarter utgøres af de
universitetet tillhørande byggnaderna, hvilka bilda en fyrkant, som
begransas af Frueplads, Nørregade, Krystalgade och Fiolstræde.
Bland dessa byggnader åter markes främst sjelfva
Universitetsliuset,
hvilket ligger midtfør Fruekirkes ena sidofasad, skildt från kyrkan
genom en öppen, i rutor stenlagd plats. Utmed universitets-
huset stå byster af botanikern J. F. Schouw, teologen H. N.
Clausen och språkforskaren J. N. Madvig. Vid motstående