168
grafer plaga dock mest taga det från »Jægerbakken«. Den 17
december 1859 förstörde en eldsvåda nästan helt och hallet det-
inre af slottet och de där förvarade dyrbarheterna, men Frederik
VII och hans folk återstalde byggnaden, och genom en enskild
mans frikostighet har detta nu blifvit ombildadt till ett praktfullt
nationalhistoriskt museum. Stiftaren af detta ar framlidne bryg-
garen, fil. dr. J. C. Jacobsen, hvilken for åndamålet skånkt en
summa af omkring l1/2 million kronor.
Borggården skall mähända redan under loppet af denna som-
mar prydas med en stor fontan, en kopia efter ett arbete af
Adrian de Fries, hvilket Kristian IV hade uppstält hår, men som
Frederiksborgs slott.
svenskarne under Karl Gustaf togo. Slottet består af tre flyglar:
»Kirkeflojen«, »Kongeflöjen« och »Prinse<seflöjen«.
”KirkeflÖjen” upptages till sin väsentligaste del af den prakt-
fulla slottskyrkan, 169 fot lång, 42 fot bred och 36 fot hög,
en af de rikast utsmyckade och skônaste kyrkor i verlden. Sår-
skildt fastes uppmärksamheten på Bedestolen, hvilken år prydd
med 23 taflor af Carl Bloch. Dessutom inrymmer flyglen den
valdiga Hddaresalen, som val ar slottets praktfullaste rum.