Det Tusende Lokomotivet

IIHIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIinillllinillHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIHIIHIiniHIIIIIIIIIIII^ DEN FÖRSTA ANLÄGGNINGEN Nydqvist meddela Holm, att han af Grönberg uppburit 3.000 Rdr B:co af köpe* skillingen. Inalles synas grundläggarne sålunda ha förfogat öfver ett eget eller på lång kredit erhållet kapital af c:a 21.000 Rdr Rgds. Frågan var nu att få detta att räcka, tilis verkstaden blifvit byggd, maskiner och materialier blifvit anskaffade, order hunnit er? hållas och effektueras samt likvider börjat inflyta. Den största sparsamhet måste tyds ligen iakttagas, och kompanjonerna forsummade ej att inskärpa detta hos hvarandra. Först gällde det att få tomtupplåtelsen i ordning. Med anledning af öfverstelöjtnant Ericssons anmälan, att »åtskilliga personer yttrat den önskan att å Bolagets område i grannskapet af skeppsdockan få anlägga hvarjehanda fabriker», hade Nya Trollhätte Kanalbolags direktion redan den 18 Januari 1847 anmodat denne att särskildt for hvarje forekommande fråga om dylik fabriksanläggning inkomma till direktionen med forslag till kontrakt jämte karta öfver lokalen. Underhandlingarne om tomtupplåtelse voro alltså från bolagets sida helt och hållet lagda i Nils Ericssons hand. Å kompanjonernas vägnar skottes de af Holm. När han den 5 Mars mottog formuleradt aftalsforslag från Ericsson, befanns det, att denne visserligen sänkt tomtafgälden till hälften, men däremot ansenligt höjt afgiften för vattenkraften, på samma gang lucköppningen för vattnet minskats från 5 till 4 kv.^fot. Äfven detaljer lämnade öfrigt att önska. Holm gjorde sina anmärkningar. I afgifterna stod dock intet att ändra, men i öfrigt kunde Ericsson den 26 Mars meddela honom, att direktionen vid sammanträde den 13 Mars bifallit större delen af de förändringar han önskat. Bl. a. ökades lucköppningen åter till 5 kv.sfot. Lidström, som på grund af sin mors sjukdomsfall hindrats att i tid deb gifva Holm de »bekymmer» öfver aftalsforslaget, han efter vanligheten hyste, tackar Holm för de väsentliga förbättringar, han åstadkommit, men finner fortfarande vattenkraften för dyr, så länge den ej till fullo hunnit tagas i anspråk: »vore nu god sak, om Du kunde arrangers så, att vi snart kunde få upplåta vår öfverflödiga kraft för drifvandet a£ någon anläggning: det dar pappersverket (hvarom Holm talat) vore ej oäfvet». Nycb qvist åter betraktade saken med samma trygga och a£ utgången rättfärdigade optimism, som stadse utmärkt honom. »Hvad priset beträffar, torde vi ej egentligen ha skal klaga, fast det kanske faller sig något dyrt i borjan, innan vi komma oss i gång», skrifver han den 11 April, och fyra dagar senare tillägger han efter ett meddelande om Lid* ströms klagan öfver vattenafgiftens dryghet: »Det biir för oss naturligtvis en sporre att söka använda den I» Hvad innehöll då upplåtelsekontraktet i dess slutliga form? Hufvudpunkterna voro foljande: - 25 - 4