Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

År: 1922

Forlag: Elektroteknikermødets Organisationsudvalg

Sted: København

Sider: 176

UDK: 621.3(063) St.F.

Emne: Trykt hos J. Jørgensen & Co. Ivar Jantzen

Med Understøttelse fra H.C. Ørsted Komiteen og H.C. Ørsteds Hundredeaarsfond.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 180 Forrige Næste
160 — Kraft- och branslefrågan i Sverige. Av överingenjör Carl A. Rossander. Den under de senaste åren alltjämt tilltagande knapp- heten på all slags bränslemateriel, framför ailt stenkol, och tle på grund därav till en rent fantastisk höjd uppdrivna prisen hårpå har gjort bränslefrägan och den därmed i nära sammanhang stående kraftfrågan i hög grad aktuell, sårskilt i alla länder, som äga någon nämnvärd industri. I Sverige ha dessa frågor sedan flera år tillbaka varit liv- ligt uppmärksammade och ur olika synpunkter och av olika författare behandlats i ett flertal foredrag och pu- blikationer. Då jag nu här åtagit mig alt lämna en kort- fa ttad framställning av dessa frågors läge i Sverige, sker det därför i füllt medvetande om, att jag egentligen ej kan komma med någonting, som icke i huvudsak redan är bekant, utan min framställning utgöres huvudsakligen av ett referat av vad som förut av flera författare, där- ibland även av mig själv publicerats. Då, såsom inledningsvis antyddes, svårigheten att er- hålla stenkol väl får anses vara av grundläggande natur, är det på sin plats att först ägna några ord åt denna fråga. Sverige har visserligen som bekant vissa stenkolstilL gångar, men dessa äro nästan försvinnande i forhållande till behovet, varför Sverige i huvudsak varit hänvisat till import av stenkol. Huru denna import utvecklats under de senare åren, framgår av vidstående fig. 1. Man finner att importen, frånsett vissa jämförelsevis obetydliga fluk- tuationer, i stort sett befunnit sig i stigande ända till kri- gets början. Att den därefter åter nedgått och i synnerhet under de senare åren bögst väsentligt minskats, torde nog icke egentligen vara beroende på minskat behov utan på alt kol i tillräckliga kvantiteter överhuvud taget ej stått att få. Man torde kunna utgå från, att landets import- behov omkring år 1914 utgjorde i runt tal 5 millioner ton. Av intresse är alt försöka bilda sig en föreställning om, huru denna import fördelar sig på olika behov. Dylika undersökningar hava företagits bl. a. av A. F. Enström, H. Lundberg och undertecknad samt vidare i Kommers- kollegii specialundersökning: »Bränsleförbrukningen un- der åren 1913—1917«. Med tillhjälp härav kan man be-1 räkna att den angivna kolförbrukningen ungefälligen för- delar sig på följande sätt: °/0 tu sen ton Kraftåndamål ......................... . 24 1 200 Järnvägar .............................. 20 1 000 Fartygsdrift ............................... 8 400 Gasverk .................................... 6 300 Ungsdrift och övrig uppvärmning .......... 42 2 100 S:a 100 .5 000 Förutom stenkol har även en avsevärd import av koks ägt rum. Densamma har varit underkastad ganska starka fluktuationer. År 1914 uppgick den således till ej füllt 500 000 ton, medan den år 1916 var uppe i nära 1 300 000 ton. Detta år var emellertid som känt ett år med lysande högkonjunktur inom industrien, varjämte en viss import av koks delvis var ett villkor för kolimporten, varför det ej är att undra på, om importen av koks då uppnådde ett rekord. Redan år 1917 hade den nedgått till något over 500 000 ton. Jag skulle gissa, att det nor- mala behovet f. n. är någonting mellan 500 000 och 1 mil- lion ton pr. år. Vidare importeras rätt avsevärda kvantiteter råoljor, fotogen och bensin. Importen härav var under 1919 om- kring 140 000 ton. Frånsett en del av krigsåren, då denna import av kända skäl var synnerligen begränsad, har den- samma ökats tämligen successivt från c:a 73 000 ton år 1900. /MPORTE77 tf\/ 5TEPKOL. Slutligen må anmärkas, att under åren 1914—1915 importerades rätt avsevärda kvantiteter träkol, c:a 1 mil- lion hektoliter vardera året, vilket dock torde få anses vara en mera tillf ällig foreteelse. Gentemot dessa importbehov har man nu att ställa vårt lands inhemska tillgångar, varvid jag börjar med brånsletillgångarna.1 ''i Efterföljande framställning av brånsletillgångarna är huvud- sakligen hämtacL ur en uppsats av Sven Lübeck om »Våra kraft- och branslefrågors nuvarande läge« tidskriften Det nya Sverige (Hafte 5, 1920.)