Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920
År: 1922
Forlag: Elektroteknikermødets Organisationsudvalg
Sted: København
Sider: 176
UDK: 621.3(063) St.F.
Med Understøttelse fra H.C. Ørsted Komiteen og H.C. Ørsteds Hundredeaarsfond.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
160 —
Kraft- och branslefrågan i Sverige.
Av överingenjör Carl A. Rossander.
Den under de senaste åren alltjämt tilltagande knapp-
heten på all slags bränslemateriel, framför ailt stenkol, och
tle på grund därav till en rent fantastisk höjd uppdrivna
prisen hårpå har gjort bränslefrägan och den därmed i
nära sammanhang stående kraftfrågan i hög grad aktuell,
sårskilt i alla länder, som äga någon nämnvärd industri. I
Sverige ha dessa frågor sedan flera år tillbaka varit liv-
ligt uppmärksammade och ur olika synpunkter och av
olika författare behandlats i ett flertal foredrag och pu-
blikationer. Då jag nu här åtagit mig alt lämna en kort-
fa ttad framställning av dessa frågors läge i Sverige, sker
det därför i füllt medvetande om, att jag egentligen ej
kan komma med någonting, som icke i huvudsak redan
är bekant, utan min framställning utgöres huvudsakligen
av ett referat av vad som förut av flera författare, där-
ibland även av mig själv publicerats.
Då, såsom inledningsvis antyddes, svårigheten att er-
hålla stenkol väl får anses vara av grundläggande natur,
är det på sin plats att först ägna några ord åt denna fråga.
Sverige har visserligen som bekant vissa stenkolstilL
gångar, men dessa äro nästan försvinnande i forhållande
till behovet, varför Sverige i huvudsak varit hänvisat till
import av stenkol. Huru denna import utvecklats under
de senare åren, framgår av vidstående fig. 1. Man finner
att importen, frånsett vissa jämförelsevis obetydliga fluk-
tuationer, i stort sett befunnit sig i stigande ända till kri-
gets början. Att den därefter åter nedgått och i synnerhet
under de senare åren bögst väsentligt minskats, torde nog
icke egentligen vara beroende på minskat behov utan på
alt kol i tillräckliga kvantiteter överhuvud taget ej stått
att få. Man torde kunna utgå från, att landets import-
behov omkring år 1914 utgjorde i runt tal 5 millioner ton.
Av intresse är alt försöka bilda sig en föreställning
om, huru denna import fördelar sig på olika behov. Dylika
undersökningar hava företagits bl. a. av A. F. Enström,
H. Lundberg och undertecknad samt vidare i Kommers-
kollegii specialundersökning: »Bränsleförbrukningen un-
der åren 1913—1917«. Med tillhjälp härav kan man be-1
räkna att den angivna kolförbrukningen ungefälligen för-
delar sig på följande sätt:
°/0 tu sen ton
Kraftåndamål ......................... . 24 1 200
Järnvägar .............................. 20 1 000
Fartygsdrift ............................... 8 400
Gasverk .................................... 6 300
Ungsdrift och övrig uppvärmning .......... 42 2 100
S:a 100 .5 000
Förutom stenkol har även en avsevärd import av
koks ägt rum. Densamma har varit underkastad ganska
starka fluktuationer. År 1914 uppgick den således till ej
füllt 500 000 ton, medan den år 1916 var uppe i nära
1 300 000 ton. Detta år var emellertid som känt ett år
med lysande högkonjunktur inom industrien, varjämte en
viss import av koks delvis var ett villkor för kolimporten,
varför det ej är att undra på, om importen av koks då
uppnådde ett rekord. Redan år 1917 hade den nedgått
till något over 500 000 ton. Jag skulle gissa, att det nor-
mala behovet f. n. är någonting mellan 500 000 och 1 mil-
lion ton pr. år.
Vidare importeras rätt avsevärda kvantiteter råoljor,
fotogen och bensin. Importen härav var under 1919 om-
kring 140 000 ton. Frånsett en del av krigsåren, då denna
import av kända skäl var synnerligen begränsad, har den-
samma ökats tämligen successivt från c:a 73 000 ton år
1900.
/MPORTE77 tf\/ 5TEPKOL.
Slutligen må anmärkas, att under åren 1914—1915
importerades rätt avsevärda kvantiteter träkol, c:a 1 mil-
lion hektoliter vardera året, vilket dock torde få anses
vara en mera tillf ällig foreteelse.
Gentemot dessa importbehov har man nu att ställa
vårt lands inhemska tillgångar, varvid jag börjar med
brånsletillgångarna.1
''i Efterföljande framställning av brånsletillgångarna är huvud-
sakligen hämtacL ur en uppsats av Sven Lübeck om »Våra
kraft- och branslefrågors nuvarande läge« tidskriften Det
nya Sverige (Hafte 5, 1920.)