Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

— 163 — Författaren indelar Sveriges vattenkraft i trenne slag, nämligen utbyggd, utbyggnadsvärdig och icke utbyggnads- värdig vattenkraft. Med det senare slaget forstås då så- dan kraft, som icke kan väntas att inom rimlig tid (här an- tagen till 50 år) bliva utbyggd. Den utbyggnadsvärdiga vattenkraften har vidare indelats i sådan, som kan väntas bliva utbyggd inom 20 år och sådan som kan väntas bliva utbyggd först inom 50 år. Det bor emellertid i detta sammanhang påpekas, att utbyggnadsvärdigheten givetvis är ett i hög grad relativt begrepp. Då vattenkraften i huvudsak har att konkurrera med stenkolen i och för framställande av energi resp. värme, så är det givetvis ej uteslutet, att svårigheten att erhålla stenkol och de oerhört uppdrivna prisen på de- samma kan komma att väsentligt öka utbyggnadsvärdig- heten hos en del vattenfall, och även, där så är möjligt, minska den tid, inom vilken de komma att utbyggas. Då utredningen gällde för år 1908, omfattade den ut- byggda vattenkraften således den vattenkraft, som till denna tid var utbyggd, och jag har sedermera med till- hjälp av den genom Vattenkraftföreningen tillgängliga Sta- tistiken sökt komplettera densamma t. o. m. år 1914, vilket år jag bibehållit som utgångspunkt, då ju uppgifterna om stenkolsimporten gällde denna tid. Jag vill emellertid i detta sammanhang påpeka, att enligt S. Lübeck represen- terar den tilis dato modernt utbyggda vattenkraften c:a 1 150 000 turbinhästkrafter, vartili komma under byggnad varande c:a 250 000 hkr. Enligt samma författare har den normala tillväxten av utbyggd vattenkraft under de senaste åren varit c:a 40 000 hkr. per år, vilken siffra dock förefaller något låg. Vattenkraftens fördelning over olika delar av landet framgår av fig. 2. Den i nedanstående tab. angivna effekten har beräknats med hänsyn till den vattenmängd, som under en läng följd av år i medeltal är tillgänglig åtminstone 9 månader av året (motsvarande den s. k. industriella medelvattenmängden). Emellertid bruka vattenkraftstationerna oftast utbyggas för en större vattenmängd än denna, dels med hänsyn till re- serv, dels med hänsyn därtill, att man ibland kan hava tillfälla att tillgodogöra sig även sådan kraft, som är till- gänglig kortare tid än 9 månader. Serrander har genom undersökning av en del olika vattendrag funnit, att »ut- byggnadsfaktorn« i medeltal uppgår till 1,4, d. v. s. att i medeltal ungefär 40 % mera turbin-hkr. installeras än som motsvara den industriella medelvattenmängden. I en- lighet härmed är antalet turbin-hkr. beräknat. Vattenkraft i Sverige. Turbin-hkr. Mill. kWh vid 4 400 tim. Mill. kWh vid 10,5 mån. Utbyggd eller under bygg- nad 1914 793 630 1 700 2 900 Fore 1928 utbyggd .... 2 324 710 4 900 8 400 Fore 1958 ntbyggd .... 3 511 540 7 400 12 800 Totalt 6 205 000 13 000 22 600 I kolumn 2 är vidare uppgivet det energibelopp, som den ifrågavarande vattenkraften skulle kunna avgiva vid en utnyttningstid av 4 400 timmar, vilket värde av A. F. Enström angivits såsom medelvärde för en hel del indu- striella kraftstationer. Slutligen har i kolumn 3 angivits vilken energi, som ifrågavarande vattenkraft skulle kunna producera, därest utnyttningstiden vore den praktisk taget högsta möjliga d. v. s. 24 timmar per dygn under c:a 10,5 månader (var- vid således antages att vattenmängden under de tre må- nader, då den industriella medelvattenmängden än finnes tillgänglig, skulle rätlinigt minskas till nära 0). Samma resultat skulle naturligtvis kunna erhållas vid en vatten- kraftstation, där full årsreglering är genomförd, så att allt- så vattenframrinningen i varje ögonblick kan praktiskt ta- get anpassa sig efter belastningen. Efter denna översikt av vårt lands tillgångar ifråga om bränsle och kraft vill jag overgå till att söka göra en undersökning, hurvida och i vad mån vi med dessa till- gångar kunna hoppas att minska vår kolimport. Jag bör- jar då med en undersökning av vad vattenkraften i detta hånseende kan tänkas uträtta. Att vattenkraften redan i stor utsträckning faktiskt ersätter stenkolen, är ju tydligt redan av den ovan angivna tabellen rörande den utbyggda vattenkraften. En del av densamma användes visserligen för sådana ändamäl, där stenkol under inga omständigheter skulle kunna ifråga- komma, d. v. s. för en del elektrokemiska och elektroter- miska ändamäl, men den huvudsakliga användningen av vattenkraft är dock för motordrift (vare sig direkt drift från turbiner eller drift medelst elektrisk overforing) även- som för belysning, i vilka fall således vattenkraften direkt ersätter ångkraft resp. bränn- och lysoljor. Användningen av vattenkraft har också under de senare åren i hög grad ökats och specieilt har landsbygdens elektrifiering under krigsåren gjort mycket stora framsteg. När man nu vill undersöka möjligheten att ersätta de svarta kolen med de vita, är det givetvis av stor betydelse att söka bilda sig en förestäilning om kostnaderna för vah tenkraften. Enligt den av Kommerskollegium gjorda spe- cialundersökningen over Sveriges monterade vattenkraft uppgår medelkostnaden för c:a 400 kraftverk, för vilka närmare upplysningar kunnat erhållas, till ungefär följande belopp: Tomt- och naturkraft................. Kr. 125:— per kW Byggnadsarbeten ....................... » 220:— » » Maskineri och elektrisk utrustning. . . » 80:— » » Distributionsanläggningar etc........ » 70:— » » Kr. 495:— per kW Beräknar man på grund härav årskostnaderna för kraftverken, varvid ränta, avskrivning och underhåll be- räknas enligt sedvanliga grunder, samt utgifter för per- sonal och administration, smörolja och övrig materiel för driften, skatter, onera och diverse omkostnader etc. tagas ur Kommerskollegii undersökning, så kommer man till ett belopp av i runt tal 56 kr. per kW och år. I Kommerskollegii undersökning finnas även de verk. liga årskostnaderne för ett antal närmare specificerade kraftverk angivet. Medeltalet för samtliga dessa kraftverk uppgår till 52,56 kr. per kW och år, en siffra, som således väl överensstämmer med den ovan funna. Ovanstående siffror gälla nu i huvudsak forhållandena fore kriget, ehuruväl en hel del av de anläggningar, som ligga till grund för Statistiken, åtminstone delvis byggts