Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

172 — Den svenska elektriska standardiseringskommittén, dess organisation och arbetsresultat. Av ingenjör B. Traneus. Inledning. Standardiseringen är en fråga, som i våra dagar lig- ger så att säga i luften. Man behöver knappast vara spe- ciellt sysselsatt på delta område för att bliva påmint därom. Ty utöver de tekniska och industriella fackpubli- kationernas spalter har standardiseringsfrågan trängt ut till dagspressen och därigenom nått den stora allmänheten. Får man anledning att närmare studera problemet, finner man snart, att det arbetas intensivt på standardiseringen i våra dagar. Delta gäller om så gott som alla kultur- lander och om nästan varje industrigren. Icke minst ar- bete presteras av elektroteknikere män, och det får där- för anses vara i overensstemmelse med tidens anda, att standardiseringsfrågan biir bragt under diskussion vid det l:a nordiska elektroteknikermotet. Elektriska standardiseringskommittén i Sverige (E. S. K.) framsprang ur samma behov, som i övriga länder under och ännu mera efter världskriget dikterat en for- cering av standardiseringsarbetet, nämligen nöfivändighe- ten att förenhetliga halvfabrikater! och begränsa antalet utföringsformer för helfabrikater! för att därigenom ernå en möjligast ekonomisk produktion. Hos oss liksom over- allt annorstädes såg man häri en av vägarna till den spar- samhet med arbete och material, vilken är nödvändig för världens återuppbyggande. Före E. S. K.:s tillkomst hade man visserligen sysslat med elektroteknisk standardisering även hos oss. Varje större industriforetag hade nalurligtvis sin tillverkning mer eller mindre standardiserad, men ett samarbete i frå- gan, en centralorganisation för det hela fattades. Lika- ledes hade Svenska teknologforeningen skapat ett antal värdefulla normer för prøvning av maskiner, transforma- torer, apparater och ledningar m. m. Svenska elektrici- tetsverksföreningen hade uppgjort standardföreskrifter för utförandet av elektriska installationer för låg- och hög- spänning samt hade dessutom utarbetat standardtyper för diverse elektriskt installationsmaterial. Den av regeringen tillsatta elektrifieringskommittéen har till åndamål att verka för en planmässig elektrifiering av landsbygden, vari bl. a. ingår att standardises spänningar, linjedetaljer etc. Men någon standardisering av industriprodukterna, gemensam för samtliga tillverkare inom en viss bransch, förefanns ej, förrän Sveriges elektroindustriförening för ungefär halvtannat år sedan tog saken om hand. Det ansågs då först och främst av betydelse att stu- dera organisationen av det elektrotekniska standardise- ringsarbetet i utlandet för att därur kunna få fram de bä- sta riktlinjerna. En kort orientering häröver kan må- hända vara av intresse. Utländska standardiseringsorganisa- tioner. England har sedan 20 år tillbaka en standardise- ringskommitté, som för ett par år sedan omorganiserades under namn av British engineering standards association och numera vunnit en imponerande omfattning. Där ar- beta sålunda omkring 300 specialkommittéer, och cirka 1 400 medlemmar ägna sig helt åt standardiseringsarbetet, som är stärkt centraliserat. I England pointeras skarpt nödvändigheten av ett lika tillvaratagande av tillverkares och förbrukares intressen vid standardiseringen. Sålunda medverka alla landets tekniska, industriella och merkantila sammanslutningar, statsdepartement och andra officiella institutioner, veten- skapliga sällskap osv. I spetsen för organisationen stål en huvudkommitté, under denna ett antal avdelnings- kommittéer för olika branscher, vilka i sin tur under sig hava specialkommittéer. Dessa slulligen kunna tillsätta subkommittéer for ytterligare uppdelning av arbetet. De elektrotekniska frågorna handhavas av den engelska sek- tionen av Internationella elektrotekniska kommissionen, antalet därunder sorterandé kommittéer utgör ett 40-taL Grundlinjerna för standardiseringen uppdragas i av- delningskomittéerna, under det att själva arbetet utföres i special- eller subkommittéerna. När nonnförslagen äro utarbetade, gå de till avdelningskommittéerna för diskus- sion. Efter godkännande i denna instans granskas de i huvudkommittén och offentliggöras därefter. Karaktäristiskt för England är i övrigt statens livliga intresse för arbetet, som bl. a. tager sig uttryck i mycket avsevärda ekonomiska bidrag. Det är klart, att en sådan jätteorganisation måste sluka betydliga summor. För de närmast planerade arbetena beräknas sålunda kostna- derna till 300 000 kronor. Stora summor offras också på översättning av de engelska normerna till främmande språk och deras spridning i utlandet, för vilket ändamäJ iokala kommittéer finnas i världens viktigaste handels- centra. Förenta staterna hava kanske kommit längst i fråga om standardisering, men arbetet har där varit mycket splittrat, varigenom dubbelprestationer med därav följande nackdelar varit oundvikliga. De olika tekniska och indu- striella sammanslutningarna hava arbetat var för sig, lika- så hava t. ex. de stora järnvägsbolagen sina egna normer, så att samma sak bearbetats på flera håll. Småningom trängde dock insikten om nödvändigheten av centralisering igenom, varför man till att börja med försökte ett samarbete mellan de olika korporationerna, vilket emellertid slog mindre väl ut. Därför startades för