Første Nordiske Elektroteknikermøde i København 1920

År: 1922

Forlag: Elektroteknikermødets Organisationsudvalg

Sted: København

Sider: 176

UDK: 621.3(063) St.F.

Emne: Trykt hos J. Jørgensen & Co. Ivar Jantzen

Med Understøttelse fra H.C. Ørsted Komiteen og H.C. Ørsteds Hundredeaarsfond.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 180 Forrige Næste
_ 174 — efter grundliga diskussioner planlades tenligt följande rikt- linjer: Centralisering är nödvändig, men en hopkoppling med andra industrigrenar ställes på framtiden, då det viktiga- ste är, att den elektriska branschen samlar sig. Fabrikanters och konsumenters intressen måste i lika grad tillvaratagas, varför en allsidig representation av alla berörda korporationer både i de arbetande och beslutande delarna av organisationen måste eftersträvas. Normforslagens behandling måste å ena sidan und- vika all onödig formalism, men å andra sidan gestaltas så, att en grimdlig prövning foregår deras definitiva an- tagande. Elektriska standardiserings-kommittén organiserades sålunda enligt följande program: Den har till uppgift att standardises elektriska fa- brikat och utförandet av elektriska anläggningar, men åger ej att besluta over sådant standardiseringsarbete, som f. n. bedrives av Svenska elektrotekniska kommittén, Svenska teknologforeningen, Svenska elektricitetsverksför- eningen och K. elektrifieringskommittén. Anledningen till den senare bestämmelsen är, att man beträffande Svenska elektrotekniska kommittéen, vilken är en avläggare av In- ternationella elektrotekniska kommissionen, forst velat av- vakta tendenserna hos det internationella standardiserings- arbetet efter kriget, innan man samordnade E. S. K. med detta. Vad Teknologforeningen och Elektricitetsverksför- enmgen angår, så pågå där en del arbeten, som ansetts böra slutföras oberoende av E. S. K. Elektrifieringskom- mittén slutligen arbetar på uppdrag av staten och kan av denna grund ej underordnas E. S. K. All hänsyn skal dock tagas till dessa korporationers standardiseringsarbeten, så att E. S. K.s normer ej komma i strid med desamma. Då man emellertid naturligtvis syftar till en fullstän- dig centralisering, foreskriver arbetsordningen dessutom, att före 1920 års utgång skall forslag hava utarbetats till organisation av en institution för omhändertagande av allt standardiseringsarbete inom det elektrotekniska om- råtde. E. S. K. i sin nuvarande form är sålunda att anse som en provisorisk anordning, avsedd att ersättas av en mera permanent organisation efter innevarande års utgång. För min personliga del har jag emellertid den uppfattningen, att man tilltagit overgångstiden mellan den nuvarande decentralisationen och den framlida cen- tralisationen väl kort, så att E. S. K. därför även under nästa år kommer att fungera i sin nuvarande form. Till den tiden hava kanske utsikterna för en internationell standardisering klarnat och inom landet på andra håll pågående arbeten hunnit slutföras, vilket knappast torde bliva fallet vid kommande årsskifte. E. S. K. består av 18 ledamöter, varav Svenska tek- nologforeningen och Sveriges elektroindustriförening — den senare en sammanslutning mellan landets fabri- cerande firmor — tillsätta vardera 6, Elektriska inspek- tionen, som är statens Kontrollorgan för elektriska an- läggningar, 2 samt Elektricitetsverksföreningen, K. vatten- fallsstyrelsen, K. järnvägsstyrelsens elektrotekniska byrå och Elektriska entreprenörsföreningen, denna sistnämnda en sammanslutning mellan landets elektriska installations- firmor, vardera 1 ledamot. Dessutom utses suppleanter för samtliga 18 ledamöter. Denna sammansättning innebär en ganska allsidig representation av intresserade kretsar både vad myndig- heter, förbrukare och tillverkare angår. I samlingen sak- nas den förutnämnda Elektrifieringskommittén och Tarif- föreningen, en sammanslutning mellan landets brandför- säkringsbolag, vilka hava ett visst intresse för standardi- seringsarbetet, samt Svenska spärvägsföreningen, en sam- manslutning mellan landets spärvägsförvaltningar. Dessa tre äro emellertid representerade genom Teknologförenin- gens suppleanter. Utarbetandet av forslagen till standardnormer sker i utskott, vilka sammansättas av välkvalificerade fackmän inom resp. specialområden med hänsyn tagen dels till möj- ligheten av billig tillverkning inom landet — en fabri- kantsynpunkt — dels till fabrikatens ur soliditets- och säkerhetssynpunkt nödvändiga egenskaper — en konsu- mentsynpunkt. Arbetets gång biir den följande. Då inom kommittén forslag väckes i någon standardiseringsfråga, bestämmes, om forslaget godkännes, huru många korporationer och firmor, som skola vara representerade i utskottet, varefter dessa inbjudas att tillsätta det bestämda antalet medlem- mar. Samtidigt erhåller utskottet riktlinjer för silt arbete, på basis av vilka den närmast därtill stående medlemmen utarbetar ett arbetsprogram, som foreligger före utskot- tets konstituerande sammantråde och diskuteras vid det- samma. Sedan enighet uppnåtts rörande arbetets bedrivan- de, fördelas de härför erforderliga utredningarna etc. på lämpliga medlemmar. Nya sammantråden avhållas i den mån, arbetet skrider framåt, tilis detsamma utkristalliserar i ett normforslag. Om erforderligt, tillsättes inom utskot- tet en redaktionskommitté för det slutliga utarbetandet. När enighet uppnåtts om avfattningen, tryckes forslaget som korrektur och tillsändes samtliga E. S. K:s ledamöter och deras suppleanter, vilka därefter vid ett sammantråde taga ställning till detsamma. Om så anses behovligt, kalias även utskottsmedlemmarna till detta sammantråde. Anses forslaget ännu ej möget, kan det återremitteras till utskot- tet för ytterligare behandling. Sedan forslaget blivit god- känt i denna instans, distribueras det efter eventuella jämkningar som bilaga till Teknisk tidskrifts fackupplaga för elektroteknik jämte samtidigt meddelande om den tid, inom vilken anmärkningar mot forslaget måste ingivas, varför hittills 6 veckor ansetts lämpligt. Efter denna tid sammanträder utskottet för behandling av de inkomna anmärkningarna, varefter forslaget i eventuellt reviderat skick åter underställes E. S. K:s prövning för att efter denna slutgranskning fastställas som definitivt att träda i kraft på närmare angiven tidpunkt. Rörande de rent formella delarna av arbetsordningen må nämnas, att kommittén själv väljer ordförande och vice ordförande. Även utskotten välja själva sin ordfö- rande. Som sekreterare i kommittén fungerar Elektro- industriföreningens ombudsman, vilken dessutom skall kallas till varje utskottssammanträde och där äga yttrande- rätt, men ej beslutanderätt. Denna senare bestämmelse avsåg att skapa en sammanhållande funktion för det hela. I verkligheten har detta emellertid blivit ännu mera beto- nat därigenom, att kommitténs sekreterare erhållit ena- handa uppdrag i samtliga utskott. Kommittén är beslut- mässig, när minst % av antalet ledamöter eller supplean-